Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från skråordningen till liberalismen.
»En slafklass begynner afsättas.* (Qeijer.) — Bildningscirklama. — Typograferna slå in på
fackföreningsrörelse. — Örebromötena 1849 och 1850. — Nils Nilsson Arbetskarl, vår ende
utopist. — Representationsförändringen och rösträttsfrågan närmast därefter. — Den stora
Sunds-vallsstrejken 1879. — Landshöfding Treffenberg »krossar» rörelsen. — Anton Nyström. —
Första arbetarmötet.
» n slafklass begynner i själfva verket åter afsättas midt i civilisatio-
nens sköte — en klass af proletärer, obesutne, försvarslöse, hvilka,
tillväxande i förfärlig progression, så mycket bittrare känna sig utkastade
ur samhället, som distanserna inom detsamma i allmänhet eljest blifvit
jämnade, och det afstånd i fråga om rättigheter, hvilket fordom skilde
några få bättre lottade från mängden, allt mera förminskats.»
Så skref Erik Gustaf Geijer år 1840, två år efter sitt s. k. affall.
Dessa hans ord skrefvos vid den behandling han denna tid underkastade
representationsfrågan, och de vittna om att klassmotsättningarna i vårt
land redan då börjat få en viss skärpa. Skråordningen var då ännu icke
upphäfd här, men maskintekniken började få fäste till sitt blifvande segertåg.
Ansatser gjordes också redan nu att motverka denna klasskillnad.
Man upprättade » Bildningscirklar » för att genom dessa söka åstadkomma
ett närmande mellan kroppsarbetarna och de öfriga samhällsklasserna.
Till dessa cirklar, som också upprättade skolor för folkets barn, inbjödos
arbetarna för att under välvillig uppsikt af några af borgerskapets femtio
äldste uppmuntras till håg för bildande förströelser. Oegennyttigt intresse
för upplysning och för de fattigas väl var nog en driffjäder för många,
medan andra kanske också tyckte att det kunde vara nyttigt att inplanta
vederbörlig förståelse af hvarför lifvet skulle fördela håfvorna så olika
mellan människorna. Den första bildningscirkeln för skapandet af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
