Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delen af hans »Slutliqvid med Sveriges lag», och i rask följd kommo
ytterligare tre delar, allt mer uppmärksammade.
Quidings tankegång synes vara närmast besläktad med Linguet, en
af franska revolutionens litterära förberedare, och har han gjort upp sin
egen socialiststat och t. o. m. utarbetat förslag till »Europas grundlag».
I denna lag heter det bl. a.:
»Alla Europeiska samhällen äro hädanefter förenade till en enda stat.
Under staten lyda riken, under riket land, under landet härader, under
häradet kretsar, hvilka alla större och mindre samhällsområden kallas med
gemensamt namn distrikter.»
Statsspråket skall vara engelskan, hvilket hvarje barn måste lära utom
sitt modersmål. Samhället inlöser kommunikationsmedlen, ett enda slag
af mått och vikt är allmänt gällande och likaså ett statsmynt, gällande
för viss andel i europeisk egendom. Hvarje distrikts regering utgöres af
två särskilda myndigheter, styrelsen och förvaltningen, och som högsta
ledning för staten står statens valda råd och höfding. Religionen är hvarje
människas ensak. Att förbereda denna Europas grundlag skulle en
europeisk kongress möta i Prag den 1 januari 1895 och skulle lagen träda i
kraft den 1 januari 1901. O. s. v.
Quiding var född 1808 i Malmö, där han 1847—79 var rådman.
Han verkade i yngre år som tidningsman och var 1838—1842 redaktör
för Malmö tidning. Han dog 1886.
Hans »Slutliqvid» utvecklar, liksom alla utopier, den absoluta
rättvisans och det rena förnuftets synpunkter, där vi numera i stället se
rela-tivitét och historisk utveckling. Men det hindrar icke att arbetet än i dag
har stort värde genom sin ofta framsynta blick på de rättsliga och sociala
spörsmålen. Många uppslag finnas till fortsatt användning, ty långt före
sin tid var han. Det var f. ö. Nils Nilsson Arbetskarl som gaf oss
beteckningarna öfverklass och underklass, hvilka dock icke vunno burskap
i vårt språk förrän Aug. Strindberg adopterat dem.
År 1865 genomfördes representationsförändringen.
Justitiestatsmi-nistem Louis de Geer hade år 1860 framlagt sitt förslag till ny
riksdagsordning, hvilket dock gjordes så litet demokratiskt som möjligt för att
kunna gå igenom. Riksdagen 1862—63 antog detta förslag att hvila och
1865 blef det antaget som gällande grundlag. Förslaget, som i stånden
behandlades efter en synnerligen liflig politisk rörelse i landet, blef
antaget så godt som enhälligt af borgar- och bondestånden. Men adeln
var inte så villig att släppa sitt privilegium. Väldeliga rasade man mot
tidens anlopp, och Curry Treffenberg utkastade de ursinnigaste tillvitelser
mot reformen, »tankebytingen med jesuitiskt kainsmärke på pannan, som
växt upp till en vild agitator, hvilken redan dristat lägga sin svarta hand
på samhällslifvets strupe.» Det var först efter långvariga förhandlingar
och en stark opinionsrörelse inom landet som adeln, den 7 december
1865, med 361 röster mot 294 ändtligen biföll förslaget. Då hade
rörelsen i landet, och särskildt i hufvudstaden, växt till sådan höjd att adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
