Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var en kamp mellan kapitalet och en
grupp oorganiserade arbetare som nu fått sitt
tragiska slut På kapitalets sida stod samhället,
på de oorganiserade arbetarnas sida stod ingen.
Icke heller hade de några ekonomiska resurser,
icke voro de i förväg rustade för sin kamp, icke
hade de någon ledning gifven i förväg, allt var
framvuxet spontant ur den kränkta rättskänslan
och ur den instinktiva solidaritet som måste bli
en frukt af själfbevarelsedriftens fostran. Genom
sin omfattning och den skarpa brytning mellan
kapital och arbete som här gaf sig tillkänna har
denna strid sin stora betydelse såsom ett starkt
socialt kraftutbrott, förebådande tider då kapital
anton nvström. och arbete skulle ställas i än hetsigare och
var-1842— aktigare kamp mot hvarandra.
Sedan 1868 medicine doktor. Efter arbetarnas nederlag i Sundsvallstrakten
stiftade 1879 ett positivistiskt flammade strejkrörelsens låga upp rundt om i
samfund i huvudstaden och del- hela Norrland> j Gefle Söderhamn, Hudiksvall,
tog under manga ar 1 de demo- t ä .
kratiska röreisema. Skutskär, Saltvik, Stocka, Östersund m. fl. platser
Hans främsta skapelse är Ak- uppstodo så godt som samtidigt strejker bland
betareinstitutet som blifvit ett sågverksarbetarna, i några fall af järnvägsarbetare,
mönster för andra liknande & Militär sändes till de oroliga platserna och kanon-
skiida håii. r 1885—92 ut- byarna vaktade i hamnarna; öfverallt imiterade
gaf han Allmän kulturhistoria, _ *■ * j
6 band, som sedan utg&tt i flera man Sundsvall. Efter fyra veckor voro dessa
upplagor. Se vidare texten! strider slut, och så gingo arbetarna på nytt under
arbetsoket och skapade rikedomar åt
sågverksägarna och en uselt knapp utkomst åt sig och de sina.
Men händelserna i Sundsvall hade sina efterverkningar äfven på
annat sätt. De sju sågverksarbetamas häktande väckte en storm af
förbittring bland rättsinnadt folk, ty någon ledare för strejken hade ju icke
funnits och något straff härför kunde väl icke rimligen åläggas. I
Stockholm kände sig med. dr Anton Nyström, redan förut bekant för sitt
intresse för sociala frågor, manad att offentligt hålla vidräkning med
myndigheterna, som på blotta antaganden höllo de sju arbetarna fängslade
i en och en half månad innan de som oskyldiga blefvo frigifna.
Den 19-åriga hustrun till en af de häktade arbetarna hade aflidit,
sedan hon af sorg öfver mannen, som hon trodde var brottsling, ådragit
sig den sjukdom som förde henne till grafven. På Mindre teatern höllos
mötena till förmån för de häktade, och dr N. uttalade där sin harmfulla
protest mot landshöfding Treffenbergs förfaringssätt, >som var grundadt
på en falsk lära om samhället och makten». »Ordningsmakten» hade här
gjort till brottslingar dem, som icke annat gjort än fordrat sin bärgning.
Samma år som dessa händelser utspelades hölls i juli det första
»arbetarmötet» och hopbringades genom de under de senare åren bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
