Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borde åläggas straff — men hofrätten fastställde samtidigt Malmö
rådhusrätts dom på 6 mån. fängelse i det första målet. Danielsson fick
alltså 6 mån. fängelse därför att han haft och pläderat för precis samma
uppfattning som hofrätten visade sig ha! I målet n:r 2 nedsattes dock
straffet från 6 till 4 månader.
Men det var inte nog med dessa åtal mot Danielsson och hans
tidning. Mera skulle komma, ty den unge bildstormaren måste krossas
riktigt för att lämna »det ordnade samhället» fred och ro. Det blef också
snart nya tillfällen att slå ned på orostiftaren. »Socialdemokraten* fick
sitt förut omnämnda hädelseåtal för Lennstrands artikel »En hälsning» och
Danielsson skref i »Arbetet» härom, sedan han meddelat att Soc. D.
blifvit konfiskerad på grund af tryckfrihetsförordningen § 3 mom. 2, som
stadgar ansvar för fömekelse af en personlig gud och den rena
evangeliska läran: »Gudomliga tryckfrihetsförordning 1 Vi visste inte, att det
fanns ett sådant moment. Nu känna vi oss hemska till mods, när vi
tänka efter huru många, många gånger vi, offentligt och på ett hädiskt
sätt, förnekat båda dessa saker och mycket annat, som är mycket
heligare — nå låt oss icke vara otacksamma, vi ha ju också fått vår lön!
Vi antaga, att Hjalmar Branting nu får sin. Så få vi kanske sitta i
fängelset samtidigt. Inte illa!»
»En hälsning» förklarades brottslig af juryn i Stockholm, men
fängelse blef det ändå icke, fastän man med Danielssons fängelsestraff för
ögonen kunde ha väntat det. Domen löd på 300 kronors böter.
Danielsson hade icke väntat en så lindrig dom, och när han fått veta juryns
utslag, hade han skrifvit följande som visar hur klart han såg hvad som
låg bakom alla de många religionsåtalen mot socialister den tiden:
»De gamla trångbröstade paragraferna ha åter stigit fram ur sin gömmat hotande att
krossa allt hvad frihetstanke och frihetssträfvande heter.–-Det är bourgeoisiklassen, som
nu, då den märker att en annan klass börjar kämpa för att få makt och inflytande, förgätande,
att den själf på den tiden, då den kämpade om makten, var materialistisk, vill kväfva hvarje
yttring af frihetskänsla.–—
Det är ej så mycket »gudahädaren» man vill åt, det år — om vi inte allt för mycket
misstaga oss — den talangfulle arbetartidningsredaktören, förkunnaren af en världsåsikt, som
bjuder, att alla skola få vara med vid naturens rågade bord. —–Men ni ha begagnat
oriktiga medel, mina herrar, genom dylika medel vinnas flera proselyter för den sak de åtalade
gjort till sin. Dt äro sådana ypperliga agitationsmedel, dylika åtal, och socialismens sak kan
ej önska sig bättre än åtal, desto förr spridas ideerna bland massorna. Qå på i ullstrumporna
och åtala, desto förr är segern vår. — — —
Om torsdag skall rådhusrätten meddela utslag i målet. Då skola de gamla mögelluktande
paragraferna tagas fram och tillämpas mot kättarna. Och hur domen kommer att utfalla, därom
är inte mer än en mening.»
Men, som sagdt, det blef endast böter, och Danielsson
betraktade domen »som en upplysningens seger och ett nytt fiasko för den
protektionistiska reaktionen». Han tog dessutom in i »Arbetet» hela den
fällda artikeln med kommentarier om den latitud — från 33 riksdaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
