Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den löper ut i en olöslig motsägelse, därest icke produktionen skulle föras tillbaka till det
lilla handtverkets dvärg-måttstoele
Pi grund af denna principíela skillnad mellan socialdemokrati och anarkism beslutar
kongressen att det socialdemokratiska arbetarpaitiet bör bestämdt taga afstånd från de anarkistiska
partibildningarna och vid lämpliga tillfallen sakligt bemöta de anarkiserande teorierna.»
Minoriteten röstade för ett förslag af målaren A. Luthman från
Stockholm, hvilket lydde:
»Då socialismens mål är att afskaffa klassamhället och lönesystemet, anser kongressen att
alla personer, som ärligt hafva samma närmaste uppgift, böra anses som goda medhjälpare, vare
sig de kallas anarkister eller något annat.»
Ännu tydligare sades ifrån då frågan om våldsmedlen förekom. I
elfva timmar pågick debatten härom oeh särskildt Axel Danielsson
öfverträffade sig själf i dräpande logisk skärpa och en medryckande
framställningskonst. Som en eldsjäl flammade Axel Danielsson på denna
kongress och som en hjälte stod han. Med 38 röster mot 10,
således en förkrossande majoritet, beslöt kongressen antaga den
resolution Danielsson föreläde och som på sitt kraftiga språk lyste vägen hem
åt de anarkiserande våldspredikantema. Resolutionen är ett värdefullt
aktstycke i den svenska socialdemokratins historia och bör därför i sin
helhet här anföras. Det gällde att taga parti i frågan om
»parlamentarisk taktik eller våldsmedel» och svaret blef:
»Då det socialdemokratiska arbetarepartiet är ett revolutionärt parti, som efterstråfvar en
grundlig omhvälfning af det bestående borgerliga samhället, måste det taga i betraktande
möjligheten af att det organiserade våldet kan bli det lidande proletariatets slutliga förlossare.
Men så länge ännu icke den allmänna rösträttens fredliga medel är pröfvadt, uttalar
kongressen på det bestämdaste sitt ogillande af all slags dynamitagitation och stämplar som
förrädare mot våra principer sådana agitatorer, som upphetsa massorna till våldshandlingar mot
enskilda.
I betraktande af att den parlamentariska verksamheten på grund af erfarenheter i andra
land måste betraktas som ett godt agitationsmed el, och äfven ur andra synpunkter såsom
mäktigt befordrande partiets ■ utveckling, beslutar kongressen att partiet bör deltaga i valen till
riksdagen och kommunalrepresentationema så snart den allmänna rösträtten är genomförd eller
rösträtten i väsentlig mån utsträckts, dock endast såsom fullt själfständigt parti och utan alt för
arbetarnes ögonblicksfordringar på samhället uppge något af sin principiella motsättning till de
borgerliga partierna. Hvad beträffar partiets verksamhet under 800-kronors-strecket öfverlämnar
kongressen åt de särskilda socialdemokratiska kommunerna att afgöra om det kan anses klokt
att deltaga i valen till andra kammaren. För öfrigt beslutar kongressen att under afvaktan på
den allmänna rösträtten uppfordra partiets agitatorer att energiskt och systematiskt bedrifva den
rent socialistiska propagandan.»
Minoriteten röstade äfven här för ett förslag af Luthman som hade
följande lydelse:
»Då man allt allmännare nödgas erkänna, att samhällets sunda utveckling är möjlig först
då samhällets alla medlemmar — »hvarje molekyl i samhället» — lämnas tillfälle att fullt och
obehindradt utvecklas och njuta frukterna af sin samhälleliga verksamhet, så följer häraf själf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
