Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAVID BERGSTRÖM.
1858 —
Genomgick Linköpings
elementarläroverk, blef student 1872, fil. kand. 1882.
fil. d:r 1892. Har utöfvat verksamhet
i Arbetareinstitutet i Stockholm som
föreläsare i statskunskap och
nationalekonomi, har utgifvit flera arbeten i
rösträttsfrågan och verksamt arbetat för
dess lösning. Deltog i folkriksdagarna
1893 och 1^96, vid den förra som v.
ordf. och vid den senare som
ordförande, samt sattes i spetsen för det
politiska upplysningsarbete som blef en
frukt af desamma. Under sin
Upsala-tid kom 6. i heta konflikter med de
akademiska fäderna och har sedan vid
många tillfallen dragit sitt svärd för de
frisinnade ideerna. Valdes 1893 till
radikala inom den borgerliga rösträtts*
rörelsen satt för sin medverkan. Men det
bör rättvisligen tilläggas att sedan detta
villkor fyllts de ej sparade på sina krafter
i arbetet. David Bergström särskildt kunde
med rätta bära hedersnamnet
»folkriksdagens organisatör».
När sedan valet ägde rum deltogo
däri ej mindre än 150,000 väljare, eller
cirka 40,000 fler än vid det
nästföregående valet till riksdagens andra
kammare.
Särskildt i Stockholm var agitationen
för folkriksdagsvalen intensiv. Här gingo
också valrörelsens vågor synnerligen höga.
Något samarbete mellan liberaler och
socialdemokrater visade sig nämligen
omöjligt att här åstadkomma enär liberalerna
icke ville taga tillräcklig hänsyn till
arbetarnas rätt till representation utan ville
af-spisa socialdemokraterna med två platser.
Så gingo partierna till val med egna listor,
endast med två af de 12 namnen
gemensamma, nämligen Julius Mankell och
David Bergström. Valet ägde rum 6 januari
och gaf en vacker seger åt den unga
arbetarrörelsen i hufvudstaden. Med öfver
23,000 röster valdes de gemensamma
kandidaterna och därefter gick hela den
socialdemokratiska listan igenom med
röstetal å 19,640 och 19,568 å Hj. Bran-
ting och P. M. Landin, som voro
upp-riksdagsman för Stockholm och“ blef tagna på demokraternas lista, samt mellan
1905 inkallad i vår första vänster- 13,943 och 13,414 å de öfriga, hvilka voro:
ministär, den StaafTska, som konsulta- K. Wicksell, V. Lennstrand, F. O.
Björk-nvt statsråd. man> Emjiie Rathou, C. N. Carleson, F.
A. Berglund, J. O. Grönqvist och K- M. Ziesnitz. Den liberala listan, å
hvilken namnen A. Hedin, Fridtjuv Berg, Ellen Key, S. v. Friesen och
O. Eklund m. fl. voro upptagna, erhöll en röstsiffra mellan 9,503 och
9,156. Fr. Berg ingick sedan som suppleant i stället för fröken Rathou,
som valts på annan plats.
Valet väckte naturligtvis stort uppseende öfverallt i landet och
vållade gifvetvis stark spänning mellan den socialdemokratiska och den
liberala ledningen i Stockholm, en spänning som ibland gick till skarpa
utbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
