Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fackliga rörelsen. — Landsorganisationen.
Den fackliga rörelsens uppsving. — Skandinaviska fackföreningskongressema. — Den
fackliga och politiska rörelsen en och odelbar. — Landsorganisationen bildas. — Får genast sitt
elddop. — Lockouternas år: 1903 och 1905. — Verkstadsföreningen går till anfall. —
Medlingsförsök. — Arbetarorganisationerna kunna icke krossas. — Slut på striden. — »Sv.
arbetarförbundet» anfaller i ryggen. — Stridens verkningar: arbetareorganisationerna starkare än förr. —
Landsorganisationens förste ordförande: Fredrik Sterky. — Den fackliga pressen.
I saknad af den allmänna rösträtten har Sveriges arbetarklass fått
samla sig i sin verksamhet på ett annat sätt än i andra länder där
medborgarrätten är erkänd. Här har det varit fackföreningsrörelsen som
blifvit grundval för hela det politiska arbetet inom det socialdemokratiska
partiet Och medlen för opinionen ha måst sökas i folkmöten och
demonstrationer, i hvilket afseende särskildt 1-maj-demonstrationerna varit
af stor betydelse. Första maj är sedan gammalt en fri- och festdag i
Sverge och när Pariserkongressen 1889 beslöt anslå denna till
internationell demonstrationsdag så var det för Sverige den mest passande. Att
också dessa demonstrationer, som öfverallt i Sverige samla allt större
skaror för hvarje år, icke endast imponera genom sin massverkan utan
också verkligen öfvat inflytande på att arbetstiden inom industrien och
äfven i jordbruket blifvit afsevärdt förkortad under de senare 15 åren,
därom kan man vara fullt viss.
Men demonstrationerna äro i själfva verket endast uttryck, men
såsom sådana både vackra och storslagna uttryck för den samlade
arbetarklassens anda och mening. Det, hvarpå arbetarrörelsen hvilat och väl
ännu länge kommer att hvila i vårt land, är den fackliga rörelsen. Den
kraft som ej fått politiskt aflopp har samlat sig på fackligt arbete, och
ett mera storslaget uppsving under ett decennium än det som Sveriges
fackföreningsrörelse kunde uppvisa under 90-talet får man leta efter ute
i världen. Detta uppsving skedde med nödvändigheten och behofvet af
en satnmanslutningsform som var lättfattlig och enkel och
försiggick under en ledning, som från Danmark hade kraftiga impulser. De
första skandinaviska arbetarkongresserna (Göteborg 1886, Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
