Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högre lön må anföras att af 7,430 i striden indragna medlemmar af
jäm-och metallarbetarförbundet, som förbundet uppfört för statistik, ej mindre
än 3,109 erhöllo omedelbar förhöjning i lön med i genomsnitt 114: 73
pr arbetare och år.
Den vackraste behållningen af striden ha dock Sveriges organiserade
arbetare fått i förvissningen om att de nu äro en makt, som är okuflig.
De ha fått erfara att de kunna lita på hvarandra när det gäller och att
de då kunna utföra stordåd af sammanhållning och offervillighet. Ett
mäktigt kapitalkonsortium har med förlust af många millioner skaffat
arbetarna den stolta förvissningen.
Af kommerskollegii afdelnings för statistik upppgifter framgår att
arbetsinställelsernas antal under år 1904 var 251 men under 1905 endast
175, men här räknas dock verkstadslockouten som en konflikt, fastän
den drabbade så många verkstäder i landet. Men de i konflikterna
indragna arbetarna voro år 1905 ej mindre än 32,368 hos 794
arbetsgif-vare mot 11,485 hos 589 arbetsgifvare under 1904, och antalet förlorade
arbetsdagar uppges approximativt för 1905 uppgå till den ansenliga
siffran 2,500,000, mot 450,000 året förut.
Landsorganisationen visar i sin berättelse för år 1905 att den icke,
som man lätt velat förmoda, förlorat så mycket af sin medlemsnumerär,
tvärtom. Medlemsantalet var i början af det ovanligt pröfvande året 81,693,
däraf 5,986 kvinnor, och i slutet af året 82,255, däraf 6,032 kvinnor.
Antalet anslutna fackförbund är vid årets slut 30 och de olika anslutna
föreningarna utgöra sammanlagdt 1,231, mot 1,173 vid årets början. Vid
landsorganisationens kongress i augusti 1906 räknades medlemsantalet
till öfver 100,000.
Endast några få fackförbund stå utanför landsorganisationen,
Riks-telefon- och telegrafarbetarförbundet, Förgyllare- och
glasmästarförbun-det, Järnvägsmannaförbundet, Slakteri- och charkuteriarbetarförbundet,
Typografförbundet och Landtarbetarförbundet.
I den senaste stora verkstadskonflikten uppträdde som
mellankom-mande part på arbetsgifvarnas sida en organisation som kallar sig
Svenska arbetarförbundet och som redan före stridens början förklarade sig
häfda »just de grundsatser med afseende på arbetslönens och
arbetsproduktens förhållande till hvarandra, för hvilkas skull Sv.
verkstadsförening nu förklarat sig nödsakad proklamera lockout». Att detta anfall i
ryggen på de stridande arbetarna ännu tydligare ställt denna
organisation i ledet bland den svenska arbetarrörelsens motståndare är själfklart.
Syftet med detta »arbetarförbund», som från början utgafs för att vara
en samlingspunkt för de »samvetsömma» hvilka icke för sin åsikts skull
kunde gå med i en vanlig fackförening och där verka för sin sak, blef
vid denna strid blottadt kanske tydligare än förbundet själft önskat.
Man skulle ha allt skäl förmoda att följderna af en så kräfvande
konflikt som denna under 1905 skulle vara ytterligt menliga för
arbetarrörelsen i sin helhet och för de olika organisationerna i synnerhet, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
