Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här förelåg icke ett agitatorernas verk, icke något slags
påtryckning från något högkvarter, som man alltid ville påstå för att förringa
betydelsen af folkliga opinionsyttringar.
»Kunna herrarna neka till», sade tal., »att allt tal om, att agitatorer skulle hafva
upphetsat och förledt massorna, bör förstummas inför en sådan uppmarsch, som den svenska
arbetarklassen gjort under dessa senaste veckor till förmån för den allmänna rösträtten och som
den nu i dag understrukit genom att i så stor utsträckning, som skett, offra sina inkomster
och nedlägga sitt arbete för att göra denna opinionsyttring så stark och kraftig, som på något
sätt stod den till buds? Jag tror, att det skall vara få, som med handen på hjärtat kunna säga,
att de anse, att dessa alla endast äro skaror, som ledas vid tyglarna. Nej, hår har kommit in
något helt annat. Hår finnes verkligen en rörelse på djupet af nationen i dessa dagar, hvilken
riksdagens båda kamrar skulle göra klokt i att beakta och uppskatta till dess rätta värde »
Tal. läste härefter upp några telegram om hur första dagens
arbets-nedläggelse utfallit, omkring 75- å 100,000 arbetare demonstrerade
antagligen i denna stund på sitt kraftiga och fredliga sätt för den allmänna
rösträtten.
»Det är dock något detta, mina herrar, att fästa uppmärksamheten vid», fortsatte tal. »Det
är första gången i vårt land, som något sådant har inträffat. Och det är ett tidens tecken,
som man skall vara både blind och döf för att icke akta på, och man borde också verkligen
visa den hänsyn för dessa massor, att man gjorde något för att tillmötesgå deras kraf.
Hvad år det, som varit den samlande signalen för dessa massor? Är det någon särskild
klassynpunkt, som denna gången fört fram dem? Nej, det är det icke. Ringen af dem, som
kräfva allmän rösträtt, har vidgat sig långt utöfver den krets, som omfattas endast af
arbetarrörelsen. Vi hafva sett, huru till exempel i Upsala akademiska lärare, som varit kända såsom
konservativa, öppet stå upp och förklara sig för den allmänna rösträtten såsom konsekvens af
den allmänna värnplikten, därför att de ansett detta vara det enda medlet att förena vårt folk
till ett, att göra det starkt utåt; och det kan behöfvas i dessa för små folk kritiska tider.
Det är således visst icke någon mot samhället fiendtlig klassrörelse, som här rest
hufvu-det. Det går vid sidan af arbetarklassens berättigade kraf att föra fram sina synpunkter i
samhället en strömning, att de vilja blifva upptagna såsom medborgare i detta fosterland, som de
känna med sig, att de också höra till, och som nyss lagt på dem hårda och tunga kraf, hvilka
de icke skola svika, när nödens stund måhända kommer.
I Folkets hus, där arbetarskaror i dag myllra, sjunger man nu en sång, som är diktad
af vår store skald Verner von Heidenstam och som börjar med dessa ord:
»Så sant vi äga ett fädernesland,
vi ärfde det alla lika,
med samma rätt och med samma band,
för både arma och rika;
och därför vilja vi rösta fritt
som förr bland sköldar och bågar,
men icke vägas i köpmäns midt,
som penningepåsar på vågar.»
Det är samma dikt, som innehåller de berömda bevingade orden:
»Det är skam, det är fläck på Sverges banér,
att medborgarrätt heter pengar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
