Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brytare kunna väl utpeka vägen, men
deras anvisningar bli, där sådan
påtryckning saknas, antingen icke alls
eller lör sent och för ofullständigt följda.
Så blef hos oss Adolf Hedins stora
uppslag i hans motion af 1884 endast i sin
minsta del förverkligadt. Vi fingo
omsider en lag om yrkesfara, som skulle
tillses af till en början summa tre
yr-kesinspektörer. Det var
otillräckligheten satt i system, ytterligare
understruken t. ex. genom stadgandet att
yrkes-inspektören måste på förhand anmäla
sin ankomst. Icke förty har ur denna
ringa början mycket godt uträttats, och
mera står i utsikt i samband med den
revision af yrkesfarelagen, som f.
n.för-beredes och där för första gången också
arbetarnes egen mening systematiskt
inhämtas.
Svårare satt det åt att få något gjordt i försäkringsväg för
arbetarklassen. Den första stora kommittén för denna fråga, där Hedin var
medlem, fick ingenting igenom, en ny tillsattes, hvars arbeten ledde till
förslag om invaliditets- och ålderdomspensionering af 1895 och 1898,
men första kammaren hade alltjämt de obotfärdigas förhinder. Så vände
man tillbaka till olycksfallsfrågan — samma resultat. Först 1901, efter
ytterligare afprutningar på hvad man vågade begära af de viktiga
herrarna i första kammaren, antogs en lag om ersättning vid olycksfall i
arbetet, som dock var så otillräcklig och på alla vis kringskuren, att
socialdemokratins dåvarande ende riksdagsman, hr Branting, måste beteckna
den som »ett fattigdomsbevis för Sverge som kulturland» och yrka
af-slag på det hela! Föga bättre gick det med den modernisering af lagen
om minderårigas (och kvinnors) arbete, som år 1900 genomfördes. En
början till arbetsstatistik är däremot på sistone gjord, som blott behöfver
ytterligare utvecklas, till sjukkassorna ges något understöd, och
arbetar-föreläsningarna uppmuntras ganska bra, men så tillhållas de också att
vara strängt neutrala, åtminstone mot alla »samhällsupplösande» åsikter.
Och 1906 antogs, efter att förut ha afvisats i första kammaren, ett förslag
om medling i arbetstvister genom enkom tillsatta personer, hvarjämte
staten gaf ekonomisk uppmuntran åt de kommunala
arbetsförmedlings-byråer, som börjat inrättas. Men detta är det hela. De stora
socialreformfrågorna: åtta-timmars-dag, folkförsäkring o. s. v. stå alltjämt
fullständigt olösta. Vårt svenska samhälle saknar ännu den drifvande
kraften till att rätt taga itu med dem: arbetarklassens påtryckning, framförd
i en folkrepresentation på den allmänna rösträttens grund.
O. DANIELSSON.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
