Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid sidan af arbetat klassens
sociala reformfrågor må här blott erinras
om den lysande kamp, som af
borgmästaren i Stockholm hr C. Lindhagen
förts för att rädda resterna af
Norrlands själfägande bondestånd undan
det äfven för Norrlands arbetare så
farliga och förhatliga bolagsväldet. Äfven
denna stora fråga har tyvärr
väsentligen förhalats, oaktadt man vid 1906
års riksdag verkligen stadgade en
förbudslag mot bolagens fortsatta
jord-förvärf. Framtiden skall visa om denna
åtgärd måhända redan kom för sent.
Med hvilken helt annan tyngd
väga icke i den motsatta vågskålen
de åtgärder, som vidtagits för att på
olika vis binda den farliga, vaknande
arbetarklassen, eller för att på
densamma vältra öfver en lejonpart af
samhällets bördor! Då har icke i vår riksdag och framför allt aldrig
i vår första kammare funnits skuggan af tveksamhet eller försyn för
de svagares rätt. Där möta oss tullarna, som hvarje år på indirekt väg
beskatta folkets breda massa på orimliga summor, där finna vi också
de direkta skatterna, som, onaturligt höga ända nere vid det faktiska
existensminimum, draga ut ur det fattiga arbetarboet det oumbärligaste.
Där finnas de hastigt ökade militärbördorna, som tvinga de unga
männen att sätta sin anställning på spel just som de börjat skapa sig en
själfständig existens i samhället. Men framför allt, där finns den
genomförda eller hotande undantagslagstiftningen, som genom »Åkarpslagar» och
strejkförbud skall binda arbetarnas händer, då de vilja slå ett slag för
ekonomisk, social eller politisk frigörelse. Och hela detta system hvilar
på fyrkskalan, som låter penningen föra envåldsregemente öfverallt i
landets kommuner. Och landet våndas under hela den ofrihet, som
följer med att icke vara delaktig rätten till medbestämmande i det
allmännas angelägenheter, men ändå ha tunga plikter. Äro då utsikterna
till bärgning och själfständighet alltför små, så skapas i ett sådant
samhälle den sociala otrefnad, som årligen drifver massor af kraftigt ungt
folk att resa för alltid ur landet.
»Åkarpslagen» kallas den lag, som efter motion af hr Persson i Åkarp
år 1899 blef antagen af riksdagen, i förhoppning att komma åt
»strejkledare och agitatorer», hvilka under debatten betecknades som »skadedjur».
Redan 1893 skärptes strafflagen med ett enkom tillägg till skydd för
strejk-brytama, men nu ansågs en ytterligare undantagsbestämmelse nödvändig
mot dem, som »söka tvinga» till arbetsinställelse. Lagen sanktionerades
Socialdemokratiens århundrade. 1!. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
