Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryck för den egendomslösa lönarbetareklassens sträfvan både efter
bröd och efter frihet och kultur.
Tyskland födde i Karl Marx den vesterländska socialismens störste
tänkare och systematiker. Men det var England, där han lefde, som
gaf honom materialet till att klarlägga och afslöja kapitalismens
utvecklingslagar, och från Frankrikes revolutionära arbetareklass väntade han
länge signalen till den segrande sociala revolutionen. Det var först
fransk-tyska kriget och Pariserkommunens fall som visade att ett nytt
land ryckt in bland de ledande i utvecklingen. Marx förutsade också
då, att med dessa världshändelser arbetarerörelsens tyngdpunkt skulle
komma att flyttas från Frankrike till Tyskland.
Ännu vida senare än i Tyskland begynte förutsättningarna för
modäm arbetarerörelse att framträda i Skandinavien. Samhällets inre
byggnad ändrades här endast helt sakta. Jordbruket förblef ända in mot
slutet af 1800-talet den ofantligt öfvervägande näringsgrenen, industrin
hade länge svårt att rätt tränga fram, städerna voro ända till
1870-talet relativt obetydliga. Trots den hastiga förskjutning, som
kännetecknar de senaste årtiondena, bor än i dag blott V» af Sveriges
befolkning i stad, de 4/s på landsbygden. Intet under då att 1848 års
stormar, som eljest Europa rundt vände upp och ned på så mycket, i
Sverige (och Norge) gingo förbi nästan spårlöst.
Åtskilligt mera känning hade Danmark af 1848 års händelser.
Genom förbindelsen med Slesvig-Holstein drogs landet direkt in i det
tyska virrvarret. Därtill kom att det danska enväldet hade vida mindre
anpassningsmöjlighet efter tidens kraf än den svenska författningen
af 1809, och den halfva lifegenskap, under hvilken »husmännen» i
Danmark ännu suckade, var ett mycket verksamt jäsningsämne. Också
blef för Danmark grundlagen af 1849 gränsskillnaden mellan enväldets
och borgaredömets tid, och lösningen, som då vanns med den allmänna
rösträtten som grundval, var vida radikalare än den, som Sverige först
16 år senare nådde fram till. På samma sätt var det på 1870-talet i
Danmark som socialismens frön först i Norden på allvar slogo rot, efter
Pariserkomunens fall och i beröring med Tyskland, medan de svenska
och norska arbetame först omkring 15 år senare börja lyssna till de nya
läror, som uttrycka deras klass-ställning.
Socialismen har sålunda på sin väg till Skandinavien, helt
naturligt för öfrigt, följt kulturströmningarnas vanliga gång hit uppåt: från
Västeuropa öfver Tyskland till Danmark och sedan öfver till Sverige.
Vilja vi tydliggöra med årtal hvilken tid en sådan ny kulturvåg behöfver
för att nå våra kuster, så kunna vi säga: Englands »chartistiska»
arbetarerörelse flammade redan på 1830- och 40-talen; i Frankrike var
proletariatet 1848 redo att fordra den sociala republiken och att kämpa för
denna i juni-upproret; i början på 1860-talet kunde Lassalle vädja till
Tysklands arbetare som den klippa, på hvilken samtidens kyrka skulle
byggas, och grundlägga den tyska socialdemokratin; i början af 1870-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
