Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet skedde under Louis Pios ledareskap socialismens första
genombrott i Danmark; i midten af 1880-talet sker inom Sveriges och Norges
arbetarevärld det afgörande omslaget från liberal till socialistisk politik;
slutligen får Finland, ännu längre mot nordost, först 1899 på
kongressen i Åbo ett socialistiskt arbetareprogram.
vi- \v
*
I Danmark som annorstädes börjar industrin som hemslöjd.
Drängen blef gesäll, husbonden mästare. Gesällerna bodde hos mästaren
och fingo maten hos honom. De fästes för ett kvartal i sänder, och
en gesäll, som lämnade sitt arbete i otid, fick ingen annan mästare taga
emot. Kost och logi utgjorde den väsentligaste delen af lönen.
Arbetstiden var i regel 12 timmar om dagen, från kl. 5 på morgonen till kl.
7 på aftonen. Utom de många helgdagarna var det just icke mycken
annan frihet. Dock voro förhållandena härvid rätt växlande i olika yrken
och tidehvarf, och våra dagars oerhördt uppdrifna arbetsintensitet kände
man icke till.
Hvarje handtverk hade sitt skrå, inom hvilket bägge parterna
inrymdes. Skrået var strängt begränsadt; det ena fick icke gripa öfver
på det andras område. Och så länge gesällerna hade utsikt att efter
vissa års förlopp och behörigen aflagda prof själfva i sin tur bli mästare,
fanns ju endast en gradskillnad mellan skråets högsta och lägsta
medlemmar, hvilka alla sammanknötos af gemensamma intressen.
I dessa medeltida förhållanden börjar en förskjutning inträda på
1500-talet, då världshandeln blomstrar upp. Dittills hade hvarje
handt-verkare haft blott en begränsad kundkrets, nu öppnade sig möjligheten
för en vidsträcktare marknad. Dessa utsikter gåfvo äfven i Danmark
industrin ett visst uppsving. De gamla skråformema började lossna i
sina fogar. I slutet af 1500-talet anlades ett par papperskvarnar, och
på 1600-talet uppstår den ena fabriken efter den andra. Med dem
följa fabriksarbetare, och snart möta vi också förbud mot
»samman-rotningar, hvarigenom gesällerna kunna hindra mästame till skada för
arbetet».
Detta är första spåret i Danmark af de senare klassmotsättningarna
inom industrin. Inverkan från Tyskland, där samma förhålianden
tidigare framträdt, är påtaglig.
Då man 1733 började bygga Kristiansborgs slott, gjorde de tyska
stenhuggaregesällerna strejk och sökte hindra anskaffandet af andra
arbetare från Tyskland. Några af dem häktades. Rörelsen spred sig
nu till de andra byggnadsarbetame, så att det utkom en förordning,
hvari det heter:
»De gesäMer, af hvad yrke de månde vara, vare sig stenhuggare-, murare-,
timmermans-eller snickaregesäller, de där under någon slags förevändning understå sig att göra ett eller
annat upplopp och desslikes rota sig samman och hålla sig från att göra något mera arbete,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:18:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hbsda/2/0523.html
