Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPLANEN HÅLLER TAL TILL DE STREJKANDE TIMMERMÄNNEN.
(Samtida träsnitt.)
eller i hoptal gå ifrån arbetet till dess de fått beviljadt ett eller annat sitt förmenta anspråk
eller besvär–— slike upprorsmän skola icke blott straffas med fängelse, rasphus och
arbete på fästningen, utan efter omständigheternas beskaffenhet och alltefter huru långt de
befinnas ha drifvit sin ondska och verkligen orsakat skada och olämpor, plikta med lif vet.»
Det har väl knappast skett här i Norden att strejk verkligen
straffats med döden, men den anförda förordningen visar att man ännu
framåt midten af 1700-talet ville betrakta arbetarne som slafvar, hvilka
voro pliktiga att lyda obetingadt Emellertid hindrade icke dessa
anspråk, att gesällerna i denna för-kapitalistiska period fortfarande hade
en stark position och mången gång med framgång gjorde sin vilja
gällande.
I slutet af 1700-talet utbryter en stor timmermansstrejk i
Köpenhamn. Närmaste anledningen var att en mästare nekade två tyska
gesäller, som ville resa, deras »afskedssedel» och anmälde dem hos
polismästaren, som lät sätta in dem på vatten och bröd.
Så snart ryktet härom spridt sig, lämnade emellertid 3 å 400
tim-mermansgesäller sitt arbete. Missnöjet hade länge jäst hos dem, ty de
ville ha högre daglön. Nu blef rörelsen stor i staden. Flygskrifter
utsändes, som framhöllo det orättfärdiga efter gammaldags begrepp att
en enda timmermansmästare höll mellan 100 och 200 gesäller och på
det viset kunde förtjäna från 3,000 till 6,000 riksdaler om året. Sådant
var »blodsugeri». Dessa åskådningar möttes härvid med
jämlikhetsidéerna från franska revolutionen. Skalden P. A. Heiberg hade redan
skrifvit sin visa »For ret os ved Jorden att fryde», där det bl. a. heter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
