Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef dock att
kronprinsen »lade
en förbön» för
timmermännen,
och kungen »af
särdeles gunst
och nåd» tillät
dem af de
bortsända, som voro
födda eller
bosatta i landet, att
kom ma hem igen.
Denna stora
allmänna
arbets-nedläggelse i
Köpenhamn
sommaren 1794 är
det första uttrycket för en medveten klassrörelse bland danska arbetare.
Den var hvad man nu för tiden kallar för en »storstrejk», och den slöt
med seger för arbetame.
Det gamla skråväsendet bestod emellertid ännu länge, och
förhållandena voro icke heller ännu så framskridna, att det kändes som ett
allt för tryckande band. De fabriker som upprättats förde en tynande
tillvaro. Början af 1800-talet är på det hela en mörk tid för de
arbetande klasserna i Danmark. Det gamla »stavns-baandets» (förbud att
flytta från gården) upphäfvande genom Bernstorff och gårdarnas
ut-skiftning hade visserligen lättat ställningen för de mera välsituerade
bönderna, och en del stora handelshus i Köpenhamn förtjänade bra under
1800-talets första år, men den hårdt arbetande delen af befolkningen
hade det uselt stäldt både på land och i stad. Af Köpenhamns 100,000
invånare måste Vio lefva på fattigvården. Och krigets olyckor — flottans
eröfring af engelsmännen 1807, förlusten af Norge 1814 — fullbordade
eländet, som slöt i statsbankrutt.
Först på 1820-talet började landtbruket lyfta sig igen och med det
också industrin, som nästan gått under i de föregående kriserna.
Ångmaskinerna vinna så småningom insteg, trots enstaka protester, på
1830-talet kommer snällpressen, mot hvilken typograferna i en böneskrift
begära kungens hjälp. De sågo fullkomligt riktigt den omedelbara
följden af denna revolution i deras yrke: arbetslöshet och sjunkande löner,
men de sågo icke att den nya maskinen skulle i sinom tid blifva ett
verksamt vapen i kampen för arbetarnes frigörelse.
Under påverkan från den franska julirevolutionen (1830) får
Danmark sina »ständer», det första fröet till en fri författning. De voro dock
— som bondevännen Tscherning sade — »ideligen fördömda till att
vara en kunglig allernådigaste sötmandelsfabrik.»
SKRÄDDAREVERKSTAD FRÅN 1700-TALET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
