Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit ett verksamt vapen i folkets hand. Men detta förstod ännu icke
sin besökelses tid.
Intrycken från juni-upproret i Paris var i de danska
handtverkare-kretsama rätt starkt. En gjutare Lunde, ordförande för
»Handtverkar-bildningsföreningen», gaf ut en rätt mycket diskuterad skrift, en
blandning af radikala satser och kälkborgerliga maningar till moderation.
Men en helt annorlunda klar ståndpunkt utvecklades i de två
broschyrer Frederik Dreier gaf ut mot slutet af 1848, »Folkens framtid, af en
fritänkare» och »Framtidens uppfostran, af en socialist».
Den förra riktar sig kritiskt mot den då härskande nationalismen. I kärfva ord affärdas
fosterlandskänslan som »löjliga griller» och framför allt riktas en hvass kritik mot den nationella
själfförgudning, som drifves officiellt allt ifrån skolan. Skildringen af hur folket det oaktadt
förnekat sin verkliga nationella religion och kultur och antagit kristendom och tyska furstar m. m.
utländskt, påminner en svensk läsare starkt om Strindberg, ehuru denne helt säkert aldrig läst
Dreiers lilla skrift. Den nationalliberale ledaren Orla Lehmann hånas för sina danskhetsfraserr
när han faktiskt är »född af de allra tyskaste föräldrar»; men vår värsta storsvenska låt i första
kammaren 1905 kom ju också från en herre med det föga svenska namnet Kennedy. »Själfva
det danskaste af allt danskt, skrifver Dreier, Danadrotten äfven kallad Skjoldungen, är hvad
härkomst angår något af det allra odanskaste som existerar».
Märkligt nog föregriper Dreier i denna lilla skrift från 1848 Darwinismen. Hans
naturvetenskapliga studier hade lärt honom som »högst sannolikt» att människornas första föräldrar
varit apliknande djur; och vi våga hoppas på en »ökad kännedom om öfvergången mellan
formerna». Öfver hufvud lägger han en hufvudvikt på »införandet af vetenskaplig utbildning för
hela folket, i samband med utbildning i lifvets praxis». Först då kan det bli något med
folkväldet, ty »folket som det nu är» har han ej mycken tro till. »Församlingar af personer, som
till största delen icke förstå någon angelägenhet i grund och nästan alla stå mycket lågt i
klart tänkande och öfverblick, det är en föga trösterik utsikt.»
Den andra broschyren utvecklar närmare den förstas tankar. Folkuppfostran är det första
nödvändiga, d. v. s. icke estetiskt krimskrams, sådant detta då var på modet i Danmark under
romantikens herravälde^ utan spridande af naturvetenskapligt och socialt vetande. Han betonar
därför starkt att bourgeoisin är nästan lika långt från verklig upplysning som proletariatet.
»Båda måste utvecklas i samma riktning, fram emot samma harmoniska lifsnjutning, om ån
proletariatets lidanden, d* v. s. trängtan till framsteg, äro <Je mest i ögonen fallande. Den skall
frambringa en verksamhet, hvarigenom hela summan af lifvets goda ökas, medan samtidigt den
bestående olikheten i fördelning minskas som lika skadlig och orimlig för alla parter.»
Det är, fortsätter han, förvisso icke blott arbetet, som måste organiseras (Louis Blancs dl
så populära slagord), nej hela det splittrade, enhetssaknande lifvet måste detta ske med. De
traditionellt utvecklade smågrupperna af människor med deras småintressen och
småverksamhe-ter måste upplösas och organiseras till en massa med gemensamma intressen och allpiännyttig;
samverkan. Barnen skola finna det lockande att lära, när de steg för steg föras till att förstl
alltings sammanhang. Och de skola tidigt föras in i samhällsarbetet. Nu är den heliga
konkurrensen den enda godkända driffjädern för mänsklig verksamhet. »Men Yi känna en annan,
nämligen intresset för själfva sysselsättningen, glädjen i arbetet.» Må man kalla oss »utopister»,
det Sr sant att vi se i framtiden ett verkligt genombrott till ett nytt lif och en vidare
utveckling utan gränser; men vi använda blott vår fantasi i förening med klart tänkande, medan kälk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
