Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon är produktiv, mera själfständig än bourgeoisidamen, mera sidoord*
nad med mannen. Och så utvecklar Dreier hur han ser familjelifvets
och uppfostrans omdaning i framtiden. Kvinnorna skola allt mer dragas
in i samhällslifvet. Deras hushållsgöra blir allt mera opraktiskt tidsödande.
Med dessa omgestaltningar måste kvinnornas uppfostran, nu så lagd
på strunt och flärd, få en helt annan gedigenhet, bli densamma som
mannens. All uppfostran måste ju bli en samhällssak, oberoende af
familjens ställning och föräldrarnas tillfälliga egenskaper. Dreier
vänder sig häftigt mot de malthusianska farhågorna för öfverbefolkning
som meningslösa i en tid, då blott en ringa bråkdel af jorden verkligen
är tagen i bruk. »Verka i stället för en ordning af samhället som en
samverkan af likaberättigade, fria individer, det är vägen till den
mänskliga lyckan.» Och han utvecklar hur äktenskapet kommer att förändras
när förbindelserna af ekonomiska grunder allt mera falla bort med
stigande ekonomisk jämlikhet och utvägen till att genom skilsmässa rätta
begångna misstag blir allt mera anlitad.
Denna Dreiers skrift väckte ett visst uppseende, men verkligt
gehör fick han först när han kort därpå samlade sig till ett ytterst
våldsamt, men dräpande kvickt och logiskt utfördt angrepp på Goldschmidt.
Denne hade lämnat sina radikala ungdomssvärmerier och i sin
opposition mot den rådande nationalliberalismen mer och mer närmat sig
junkerhögern. Dreier ser då i honom blott en opålitlig frasmakare och
ett typiskt uttryck för den estetiska riktning, som han hatar. I en rad
citater af själfmotsägande, stämningsskiftande uttalanden tecknas
Goldschmidt af Dreiers hvassa penna som »ateistisk-kristlig estetiker,
absolutistisk republikan, kosmopolitisk nationalist, platonisk kommunist,
konservativ ekonom och aristo-demokratisk godsägarevän.»- Angreppet väckte
en skadeglad genklang bland de nationalliberale, och Dreier såg en
möjlighet öppnas att förverkliga sina planer på en radikal veckotidning.
1 april 1852 utkom första numret af »Samfundets Reform.» Det
var en säregen företeelse i dåtidens Köpenhamn. Dreier skref hela
tidningen själf. Han framhåller i sin programartikel hur man öfverallt
klagar öfver tidens ondska; och det är sant att de gamla lifsformerna,
de gamla lifsläroma, de gamla partierna äro på förfall. Men för oss,
som äro frigjorda från all tro på det nedärfda, är detta i stället förebud
på den kommande utvecklingen. Vi skola arbeta, icke för en tom
estetik, utan »för att bringa harmoni och skönhet i lifvet själft. Men detta
är omöjligt så länge folkets massa sliter och släpar i okunnighet och
nöd, för att en handfull privilegierade må kunna på sitt sätt (hvilket är
bedröfligt nog) njuta lifvets glädje. Först då kastväsendet blifvit
upp-häfdt, då enhet af arbete och njutning är den gemensamma sträfvan för
alla, kan ett harmoniskt samlif utveckla sig.» Han vill skrifva för de
unga, för dem som ännu icke sålt sig åt de gamla samhällsmakterna.
Senare skrifver han en artikel om »Kapital och arbete», säkert den
första genomförda socialistiska af handling om detta ämne på danskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
