Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke, lika litet som den unge typografen E.
Wiinblad, hvilken i dessa dagar gjorde sig
bemärkt genom en frisk artikel i
»Socialdemokraten» om den provisoriska finanslagen:
»den kan omöjligen vara berättigad, då två
tredjedelar af folket säger nej». Han var född
1854 i Köpenhamn, fadern var skåning och
till yrket skräddare, unge Ernst fick från sitt
10:de år hjälpa till att försörja den talrika
familjen, bl. a. som kypargosse. Men han
hade litterära anlag och hade t. o. m. en
gång vågat sig upp till gamle H. C.
Ander-sen för att få hans förord till att få ut några
sagor han skrifvit. Som 17-årig
typograflär-ling slöt han sig till »Internationalen»,
bildade en socialistisk klubb bland sina
yrkeskamrater, hvilken dock icke slog igenom, och
fick sedan plats på »Socialdemokratens» sätteri, där han väckte
uppmärksamhet i den ledande kretsen både genom sina artiklars kläm och
proletariska instinkt och, kanske icke minst, genom att kunna sätta dem
direkt ur kasten.
Det stod denna tid ej sällan hårdt åt för Hördum och hans vänner
att kunna hålla tidningen vid lif, och mer än en gång måste kretsen
sända sina klockor och kläder »på stampen» för att få ut den. Ej mindre
viktigt var att få partiet reorganiseradt. Af de gamla fackföreningarna stodo
blott 12 kvar i partiet, som tydligen måste byggas på annan grund.
Den 12 febr. 1878 stiftades därför »Socialdemokratiskt Förbund» som
* politiskt centrum; fackföreningarna hade större utsikter som formellt
opolitiska, men alla voro ense om att deras
medlemmar borde i politiken vara
socialdemokrater.
Som gärna när krubban är tom betos
hästarna, och 1878 var ett splitets och
stillaståendets år inom partiet. Estrup fortsatte
sin kamp med folketinget och utskref nya
val till jan. 1879. Vid ett möte under den
valkampen i Köpenhamn var det Hörup
slungade ut sin berömda lösen: »Ingen öfver,
ingen vid sidan af folketinget!» Vänster och
socialdemokrater stödde hvarandra vid
valen, men partiets kandidat, en timmerman
Lauritz Andersen i femte kretsen, fick
af-sevärdt färre röster än Pio haft.
En samlande sak hade man under
dessa år: partiets församlingshus, som skulle
E. WIINBLAD.
«854-
Danska »Socialdemokratens»
redaktör.
P. KNUDSEN.
1848—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
