Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den stora bondeklassen själf fick
fullt klart för sig hvilken makt
den genom stortingsvalen besatt
och medvetet började föra fram
sina intressen i motsats till
ämbetsmännens. Då Norges
bönder på samma gång voro sedan
hedenhös bärare af de säreget
norska kulturformerna, i motsats
till de danskt eller en smula
svenskt eller kosmopolitiskt
påverkade ämbetsmännen, var det
helt naturligt att kampen för
bondeklassens emancipation och
maktställning i Norge fördes
under nationalismens färger och att
ARBETARNE SOM SAMHÄLLSBYGGNADENS en ‘nt‘m förbindelse ingicks
bärare. mellan politisk radikalism och na-
•Norsk teckning från 1850. tionell lyrik.
Klasskampen för bondemakt —
eller som det hette: folkmakt — mot ämbetsvälde fyller större delen af
Norges politiska historia under nittonde århundradet. Den började med
klart ekonomiska kraf. Bonden John Neergaard drog 1830 ut på en
första agitationsresa landet rundt, spridande en liten skrift, »En
Odels-mands Tanker». Där framhålles hur ämbetsmännen i stortinget användt
sin makt för att öka sina inkomster, medan bönderna lida under
fallande salupriser på hvad de ha att sälja och ökade skatter, så att, om
detta får fortgå, snart »de flesta egendomar komma i ämbetsmäns och
andra kapitalisters händer». Därför måste bönderna sända sina egna
till stortinget. — Det är samma grundtanke som genomgick det gamla
svenska bondeståndet och dess arftagare landtmannapartiet i dess kamp
här hemma mot den härskande byråkratin. Men i ett land som Norge,
’ utan godsägareadel och med långt svagare borgarklass, kunde de
folkliga anspråken föras väsentligen till seger, medan kampen i Sverige slöts
med en icke afgörande kompromiss.
Klasskampen mellan bönder och ämbetsmän i Norge skapade snart
sin egen ideologi och fördes under form af en strid mellan nationell
politisk demokrati å ena, unionell kunglig byråkrati å andra sidan.
Bondepartiet fostrades under ledning af män som O. G. Ueland och Sören
Jaabaek och slöt förbund med den liberala intelligensen, med Johan
Sverdrup som märkesman. Så bildades den stora norska »vänstern»,
som under hård och långvarig kamp förde demokratins politiska
program allt mera fram till seger i stat och kommun, i skola och rättsväsen.
Det gafs dock tidigt män som sågo och tänkte Öfver det faktum
att äfven i Norge det fanns ett folklager nedanför och utanför den be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
