Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halling 1850 stiftat en
förening som motvikt mot
Thranes, för att »främja
gudsfruktan och sann
upplysning». Ehuru afsedd att
bekämpa den själfständiga
arbetarerörelsen blef denna
föreningsrörelse, som vann
Tätt stor spridning, faktiskt
ett stöd för
organisationstanken, ty den förde fram
sjuk- och
hjälpkasseväsen-det till en dittills okänd
omfattning; i midten på
1880-talet räknade dessa
kassor öfver 30,000
medlemmar.
Samtidigt fortgick det
upplysningsarbete, som
utgått från Wergeland,
särskildt genom.teol. kand.
Eilert Sundts
betydelsefulla lifsgäming. Sundt var
ingen radikal agitator, utan
en vetenskapsman, som genom sitt varma hjärta för fattigt folk drefs till
en social gärning. Redan 1850 utgaf han en utförlig studie öfver »Fante*
eller Landstrygerfolket i Norge» och erhöll från 1851 ett årligt statsanslag
för att fullfölja sina ingående social- och moralstatistiska undersökningar
öfver de sämst ställda folkklassernas läge i samhället. Hans verksamhet
fäste alltjämt på nytt det allmänna intresset på de fattiges ställning och
hvad som kunde göras för att förbättra denna. Efter att ha förberedt
marken genom en mängd föredrag stiftade han 17 febr. 1864 »Kristiania
Arbejdersamfund», hvars ordf. han blef de 6 första åren. Dess program
var helt borgerligt-liberalt, men tog dock bestämdt sikte äfven på
förbättring af arbetames ekonomiska läge. Politik ville man hålla utanför,
men Eilert Sundt fick dock 1868 sin förening med på en rösträttspetition
till stortinget. Äfven en konsumtionsföreningsrörelse börjades, som
blomstrade rätt bra, men stupade för de dåliga tiderna i slutet af 1870-talet.
Från 1860-talet begynte emellertid Norges sociala struktur att
förändras. Där som öfverallt i världen trängde den nya industrialismen
fram, städerna och deras betydelse växte, landet fick en hastigt sig ökande
lönarbetareklass, löst från de landsbygdsförhållanden, som på
Thraniter-rörelsens tid ännu varit de dominerande. Därmed var också grunden
lagd till en ny och säkrare socialistisk ansats.
Socialdemokratiens århundrade. II. 39
EILERT SUNDT.
1817—1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
