Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På ett allmänt arbetarmöte den 11 maj 1884
enades man om fackföreningsrörelsens
program: inbördes understöd, och mot
arbets-gifvame bestämda löneaftal och bestämd
arbetstid. Knudsen hade till mötet utgifvit
ett profnummer af den nya tidning
centralkommittén beslutat starta, »Vort Arbejde»,
och därvid genast fått erfara hvad det kostade
att hålla på själfständig arbetarerörelse: blott
med största svårighet fick han den tryckt,
och ägaren till »Almuevennen», hvilkens
tryckeri han förestod, gaf honom att välja
mellan att lämna sin plats eller »Vort
Arbejde». I Knudsen hade han dock stött på
en man, för hvilken ingen tvekan fanns,
när hans oböjliga rättskänsla talade. Han
tog afskedet och skaffade sig, för att kunna
ge ut fackföreningarnas tidning, ett eget litet
tiyckeri.
Den 26 juni 1884 slöt författningskampen
med kungamaktens kapitulation och fullständig seger för vänstern, hvars
ledare, Johan Sverdrup, blef statsminister. Fältet låg sålunda omsider
fritt för arbetame att nu resa sina egna kraf, och deras förtrupper gjorde
detta så mycket bestämdare som den segrande vänstern i sitt första
valprogram af sept. 1884 icke upptog en enda speciell arbetarsak och i
rösträttsfrågan ville stanna vid Sverdrups lilla utvidgning. »Vort Arbejde»
framhöll nu genast att först då arbetame bilda ett själfständigt parti
kommer hänsyn att tagas till deras rättvisa kraf samt manade dem att som
fjärde stånd bekämpa kapitalherraväldet både från högern och vänstern.
Härmed var klasskampens fana åter klart hissad i Norge. Snickar
Ljungdahl återupptog sin socialistiska agitation från 1870-talet, på ett möte den
27 jan. 1885 pekade Knudsea själf på socialismen som den enda vägen
till räddning för arbetarklassen, och 1 mars 1885 valdes han till ordf. i den
nybildade Socialdemokratiska föreningen, hvilken öfvertog »VortArbejde»,
på hvilket Knudsen redan satt till ungefär det lilla han ägde.
I den danska tidskriften »Det ny Aarhundrede» ger den unge norske
socialdemokraten Halvdan Koht ett träffande porträtt af den man, som
främst och ihärdigast arbetat för att väcka Norges arbetare för socialismen.
»En liten ljus gestalt med en vänlig glimt i Ögonen bakom de stora
glasögonen och med ett rent barnaleende bakom det stora skägget —
så möter han dig. Men tala så till honom om politiska och sociala
frågor — och hela ansiktet blir som eld och stål, med hvar muskel
spänd, munnen smal och skarp, ögonen låga strängt, näsan hugger som
en knif. Då förstår du i ett nu att denne man har en tro, en vilja, ett
kampmod, som aldrig viker, som aldrig gör kompromisser. Rakt fram!
CHR. HOLTERMAN KNUDSEN.
Den norska socialdemokratins främste
grundläggare.
1845—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
