Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sakta framät.
(1891—1900.)
JOyfning mellan demokrater och socialister. — Radikal socialpolitik. — Unionsfrågans
återverkningar. — IÇena valsiffror. — Ludvig Meyer. — Ändtligen framryckning. — Inre tvister. —
1900 års val.
Kampen mot byråkrati och kungamakt hade 1884 visserligen slutat
med bondevänsterns seger, men så länge kungsunionen med Sverige
bestod kunde dock denna seger alltjämt på nytt sättas i fråga och ett
segt motstånd göras mot den demokratisering af landets institutioner,
som det var vänsterns historiska uppgift att genomföra. Vänstern behöll
därför i Norge äfven vid makten en prägel af oppositionsparti, och på
samma gång fortgick den afskiljningsprocess af sociala högerelementer,
som i vår tid är karaktäristisk för alla borgerligt-liberala partier. Intet
under då att stora skaror af norska arbetare länge kunde finna sina
närmaste både politiska och sociala kraf tillräckligt tillvaratagna inom
vänsterns radikala flygel och ej kände behof af någon omedelbar utbrytning
till socialdemokratisk klasspolitik.
Denna situation kom till skarpt uttryck på det femte allmänna
arbetaremötet 1891 i Drammen. Där röstade majoriteten ned
socialdemokraterna och organiserade de gamla Arbejdersamfunden till ett
särskildt, med vänstern samarbetande, men mot socialismen utprägladt
fientligt demokratiskt arbetareparti.
Visserligen gjorde socialdemokraterna snart eröfringar i dessa
vänsterarbetares läger. Partiet kunde 1892 välja till sin ordf. Gjesteen, f. d.
ordf. i de förenade Arbejdersamfunden, och 1893 gick först Buskeruds
amts arbetareorganisation med gaardbruger Chr. Homsrud i spetsen
öfver till socialdemokraterna, och den 21 sept, eröfrades det stora och
viktiga Kristiania Arbejdersamfund, med dess hus och samlingslokal m. m.
I juni 1894 hade »Det norske arbejderparti» växt till 87 föreningar,
spridda öfver nästan hela landet, med 11,500 medlemmar, och vid samma
tid bildades i Kristiania en samverkande facklig organisation, hvars
styrelse efter danskt mönster upptog äfven ombud för partiet. »Social-
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
