Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det stora genombrottet.
(I90I-1906.)
Socialdemokratin inrättar sig som folkparti. — Nya män: d:r A. Eriksen. — Valen 1903. —
Den första stortingsgruppen. — 1905. — Ny samling. — 1906 års valseger.
Om 1900 års stortingsval efter allmän rösträtt första gången visade
den norska socialdemokratin som en uppstigande faktor att börja räkna
med i norsk politik, så gällde detta i ännu högre grad om 1901 års
kommunalval, de första då äfven kvinnorna ryckte fram att deltaga i
kommunernas ledning. 1 Kristiania sattes, tack vare proportionsvalen,
14 socialdemokrater in i kommunestyret, burna dit af 4,500 röster, och
Öfver hela landet valdes bortåt 150 af arbetarepartiets män. Särskildt
visade Stavanger, Bergen, Trondhjem och Drammen höga röstetal, men
äfven i ett antal landskommuner i Buskeruds och Akershus’ amt segrade
arbetarne.
Denna framryckning skärptes än ytterligare genom vänsterns ändrade
karaktär. Partiet hade nu genomfört sitt politiska program,
unionskon-flikten var för tillfället vaggad till sömn, och gent emot de nya sociala
problemen kände sig vänstern allt mera tveksam och splittrad. Det raska
sociala reformarbetet från böijan af 1890-talet allöstes af stillastående och
en allt tydligare ovilja mot arbetarkrafven. En lag om föreningsrätten, som
syftade till att betrygga denna för alla parter, men framför allt sträfvade
till skiljedom i arbetskonflikter, blef i stortinget så omkalfatrad, att de
radikala vänstermännen nödgades slutligen förkasta det hela. Skilnaden
på höger- och vänsteruppfattning blef allt mindre i de stora sociala
frågor, som nu trängde fram. Dessa måste alltså tagas upp af ett nytt parti
med nya män.
Redan 1901 uttalade arbetarepartiet på sitt landsmöte att »icke blott
lönarbetames, utan äfven alla mindre bemedlade handlandes,
industri-idkares och jordbrukares intressen sammanfalla med socialdemokratins
sträfvanden till sunda och harmoniska lifsvillkor». Men det afgörande
steget togs på landsmötet år 1902, då Chr. Homsruds förslag till nytt
program i jordfrågan ändtligen bragte meningsstriderna i denna punkt
till afslutning. Hans tankegång var denna: Här gäller det icke stordrift
eller smådrift, det må ordnas efter lämplighetshänsyn. Hufvudsaken är
att de som arbeta icke bli utsugna af penningemakten. Torpare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
