Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lyckans galoscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om ständerna? Låt se! Ja, fram i tiden!
Det kan man läsa, se’n den är förliden;
om nu jag sqvallrar, gör jag pressen men;
jag vill ej snatta bort dess bästa ben.
Teatern då? Hvad nytt? Och smaken — tonen?
Nej, nej — jag vill stå väl hos direktionen!
Min egen framtid? Ja, ni vet, vårt eget,
det ligger oss om hjertat mera träget.
Jag ser .... Jag kan ej säga, hvad jag ser;
men I fån veta det, så snart det sker.
Hvem är den lyckligaste väl här inne?
Den lyckligaste? Honom lätt vi finne.
Det är ... dock nej, det kan så lätt genera;
ja, möjligtvis kan det bedröfva flera.
Hvem lefver längst? Den frun der? Denne herre?
Nej, yppa sådant, vore ännu värre!
Skall jag då spå om —? Nej! — Om —? Nej!— Om —? Nej!
Om —? Ja, till sist så vet jag sjelf det ej!
Jag är så rädd för, att jag någon kränker.
Nå, jag vill se, hvad en och hvar här tänker,
att med min spådoms konst jag sist dem skänker.
I tron? Nej, hvad behagas? Rundt omkring
I tron min konst till slut blir ingenting,
och att I blott fån höra klang och kling. —
Då, tiger jag, högt ärade förening,
må hvar och en få ha sin egen mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
