Sagor och berättelser / Del 1 / 165 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Den flygande kofferten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med honom upp igenom skorstenen, högt öfver molnen, längre
och längre bort; det knakade i bottnen, och han var så rädd,
att den skulle gå sönder, ty då hade han gjort en ganska nätt
kullerbytta. Gud bevare oss! Och så kom han till
turkarnes land. Kofferten gömde han i skogen under de vissna
löfven och gick derefter in till staden; det kunde han ganska
väl göra; ty hos turkarne gingo ju alla, liksom han, i
nattrock och tofflor. Så mötte han en amma med ett litet barn.

— Hör du, turkamma, sade han, hvad är det för ett stort
slott här strax invid staden, der fönstren sitta så högt?

Och han var sä rådd att den skulle gå sönder.

— Jo, der bor kungens dotter, sade hon; det har blifvit spådt
henne, att hon skall bli så olycklig för en kärastes skull, och
derför får ingen komma in till henne, utan att kungen och
drottningen äro med.

— Tack! sade köpmanssonen, och så gick han ut i skogen,
satte sig i sin koffert, flög upp på taket och kröp in genom
fönstret till prinsessan.

Hon låg på soffan och sof och var så vacker, att köpmanssonen
icke kunde låta bli att kyssa henne; nu vaknade hon och blef
helt förskräckt; men han sade, att han var turkguden, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>