- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 1 /
164

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Paradisets lustgård - 15. Den flygande kofferten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Dit skall han också komma, sade Döden; han var en
stark gammal man med en lie i handen och med stora, svarta
vingar. I likkistan skall han läggas, men inte nu; jag bara
märker honom; må han sedan ännu en stund vandra omkring
i verlden, försona sin synd och blifva god och bättre! Jag
kommer nog en gång. Då han som minst väntar det, stoppar
jag honom i den svarta likkistan, sätter den på mitt hufvud
och flyger upp mot stjernan. Äfven der blomstrar paradisets
lustgård, och om han är god och from, skall han träda dit in;
men om hans tanke är ond och hjertat ännu fullt af synd,
så sjunker han med kistan djupare, än paradiset sjönk, och
endast hvart tusende år hemtar jag honom åter, för att han må
sjunka djupare eller stanna på stjernan, den tindrande stjernan
der uppe.

*



15.

Den flygande kofferten.

Det var en gång en köpman; han var så rik, att han
kunde lägga hela gatan och nästan en liten gränd till med
silfverpenningar; men det gjorde han icke; han förstod att på
annat sätt använda sina penningar: om han gaf ut ett öre,
fick han en krona i stället; en sådan köpman var han — och
så dog han.

Sonen fick nu alla dessa penningar, och han lefde lustigt,
gick på maskerad hvarje natt, gjorde pappersdrakar af
banksedlar, kastade smörgås på sjön med guldmynt i stället för
med stenar, och sålunda kunde penningarna snart gå åt, och det
gjorde de också. Slutligen egde han ej mera qvar än tio
öre och hade inga andra kläder än ett par tofflor och en
gammal nattrock. Nu brydde sig hans vänner icke längre om
honom, efter som de ju icke kunde gå tillsammans med honom
på gatan; men en af dem, som var god, skickade honom en
gammal koffert och sade: Packa in! Ja, det var nu visst godt
och väl, men han hade ingenting att packa in, och så satte
han sig sjelf i kofferten.

Det var en rolig koffert. Så snart man tryckte på låset,
kunde kofferten flyga. Det gjorde han, och vips flög den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free