Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Jon Blund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga, hvilken färg den har, ty den lyser grön, röd och blå,
allt efter som han vänder sig; under hvardera armen håller
han ett paraply, ett med bilder på, och det sätter han öfver
de snälla barnen, och så drömma de hela natten igenom de
vackraste sagor, och ett annat, på hvilket det icke finnes
någonting alls, och det sätter han öfver de obeskedliga barnen, så sofva
de så dumt och ha om morgonen, då de vakna, icke drömt
det allra ringaste.
Nu skola vi höra, huru Jon Blund hvarje afton under en hel
vecka kom till en liten gosse, som hette Hjalmar, och hvad
han berättade honom. Det är hela sju sagor, ty det är sju
dagar i en vecka.
Måndagen.
— Hör nu bara, sade Jon Blund om aftonen, då han hade
fått Hjalmar i säng, nu skall jag fiffa upp! Och så blefvo
alla blommorna
i blomkrukorna
stora träd, som
sträckte sina
långa grenar fram
under taket och
längs väggen, så
att hela rummet
såg ut som det
vackraste
lusthus, och alla
grenarna voro fulla
af blommor, och
hvarje blomma
var vackrare än
en ros och
luktade så härligt,
och om man ville
äta den, var den
sötare än sylt. Frukterna glänste som guld, och så fans der
bullar, som voro så fulla af russin, att de voro nära att
spricka, åh, det var makalöst! Men i det samma började det
jämra sig så förskräckligt borta i bordslådan, der Hjalmars
skolböcker lågo.
 |
| Nu måste jag exercera er. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
