Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Svinvaktaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men prinsessan kände på den, och då var hon färdig att
gråta.
— Fy, pappa! sade hon; den är inte konstgjord, den är
naturlig.
— Fy! sade allt hoffolket; den är naturlig!
— Låt oss nu först se hvad som fins i det andra fodralet,
innan vi bli onda! menade kejsaren, och så kom näktergalen
fram; han sjöng då så vackert, att man strax på stunden icke
kunde säga något ondt om honom.
— Syperbt! charmant! sade hofdamerna, ty de talade
allesammans franska, den ena värre än den andra.
— Hvad den fågeln påminner mig om högstsalig
kejsarinnans speldosa! sade en gammal kavaljer. Ack ja, det är
alldeles samma ton, samma föredrag!
— Ja! sade kejsaren, och så grät han som ett litet barn.
— Jag vill väl emellertid tro, att han inte är naturlig! sade
prinsessan.
— Jo, det är en naturlig fågel, sade de som hade fört dit
honom.
— Ja, låt då den fågeln flyga, sade prinsessan, och hon
ville för ingen del tillåta prinsen att komma.
Men han lät icke modet falla; han smorde sig i ansigtet
med brunt och svart, tryckte mössan ned i ansigtet och
knackade på.
— God dag, kejsare! sade han. Skulle jag inte kunna få
tjenst här på slottet?
— Ja, här äro så många som söka, sade kejsaren. Men
låt mig se! Jag behöfver en som kan se efter svinen, ty
sådana ha vi många.
Och så blef prinsen anstäld som kejserlig svinvaktare.
Han fick en dålig, liten kammare nere vid svinstian och här
måste han vistas; men hela dagen satt han och arbetade, och
när det blef qväll, hade han gjort en nätt liten gryta; rundt
omkring den sutto bjellror, och så snart grytan kokade,
pinglade de så vackert och spelade den gamla melodien:
Ach, du lieber Augustin,
alles ist weg, weg, weg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
