Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Granen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stor stjerna af flitterguld; det var präktigt, alldeles makalöst
präktigt.
— I afton, sade de allesammans, i afton skall det stråla!
— Ack, tänkte trädet, om det ändå vore afton! Om blott
ljusen snart vore tända! Och hvad skall då ske? Månne
det kommer träd från skogen för att se på mig? Månne
gråsparfvarna flyga invid rutan? Månne jag växer fast här
och skall stå utstyrd både vinter och sommar?
Jo, det visste godt besked; men det hade ordentlig
barkvärk af bara längtan, och barkvärk är lika svår för ett träd
som hufvudvärk för oss andra.
Nu tändes ljusen. Hvilken glans, hvilken prakt! Trädet
darrade dervid i alla grenar, så att ett af ljusen tände eld i
det gröna; det riktigt sved.
— Gud bevare oss! ropade fröknarna och släckte den i
en hast.
Nu vågade trädet icke ens darra. Åh, det var en
förskräckelse! Det var så oroligt för att det skulle mista något af all
sin ståt; det var alldeles förbrylladt af all denna glans — —
— och nu gingo båda flygeldörrarna upp, och en mängd barn
rusade in, som om de velat välta omkull hela trädet; de äldre
kommo lugnt efter. De små stodo helt tysta, — men endast
för ett ögonblick; sedan jublade de åter, så att det skallade
dervid; de dansade rundt omkring trädet, och den ena
julklappen efter den andra plockades af.
— Hvad är det de göra? tänkte trädet. Hvad skall nu ske?
Och ljusen brunno ända ned till grenarna, och allt efter som
de brunno ned, släckte man dem, och så fingo barnen lof att
plundra trädet. Åh, de störtade sig öfver det, så att det
knakade i alla grenar; hade det icke med toppen och
guldstjernan varit fastbundet vid taket, skulle det ha fallit
omkull.
Barnen dansade rundt omkring det med sina präktiga
leksaker. Ingen såg på trädet utom den gamla barnpigan, som
gick och tittade in mellan grenarna; men det var bara för
att se, om icke något fikon eller äple hade blifvit qvarglömdt.
— En saga! en saga! ropade barnen och drogo en liten
tjock man fram till trädet; och han satte sig midt under det,
ty då äro vi i det gröna, sade han, och trädet kan ha särdeles
godt af att äfven höra på. Men jag berättar bara en saga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
