Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Grannfamiljerna - 44. Lille Tuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och han hade satt den på Thorvaldsens graf, der den, såsom
bilden af det sköna, blommade och gaf sina röda, doftande
blad att föras såsom minne till aflägsna länder.
— Ha’n I fått anställning här inne i staden? frågade
sparfvarna. Och rosorna nickade; de kände igen de grå grannarna
och blefvo så glada åt att få se dem.
— Hvad det är härligt att lefva och blomma, att se gamla
vänner och hvar dag milda ansigten! Här är som om hvarje
dag vore en stor helgdag.
— Pip! sade sparfvarna; jo, det är de gamla grannarna.
Deras härkomst från bygölen komma vi i håg. Pip! hvad
de ha kommit till heder! Somliga sofva sig då också dertill.
Och hvad det är för rart med en sådan der röd plätt, vet
jag inte! — Och der sitter då ett visset blad, ty det kan jag se.
Och så pickade de på bladet, så att det föll af, och friskare
och grönare stod busken, och rosorna doftade i solskenet på
grafven öfver Thorvaldsen, till hvars odödliga namn deras
skönhet slöt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
