Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 45. Skuggan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strax på stunden märkte hon, att han, som hade kommit,
var en helt annan person än alla de andra. — Han är här
för att få sitt skägg att växa, säger man; men jag ser den
rätta orsaken: han kan inte kasta skugga.
Nyfiken var hon, och så gaf hon sig på promenaden genast
i språk med den främmande herrn. Såsom en kungadotter
behöfde hon ej göra många omständigheter, och så sade hon:
Er sjukdom är, att ni inte kan kasta skugga.
— Ers kunglig höghet måste vara betydligt på
bättringsvägen, sade skuggan; jag vet, att ert onda består uti, att ni
ser allt för väl, men det har gifvit med sig, ni är botad.
Jag har just en alldeles ovanlig skugga. Ser ni inte den der
personen, som alltid följer med mig? Andra menniskor ha
en vanlig skugga, men jag tycker inte om det vanliga. Man
ger sin betjent finare kläde i livréet, än man sjelf begagnar,
och på samma sätt har jag låtit putsa upp min skugga till
menniska; ja, som ni ser, har jag till och med gifvit henne
en skugga. Det är mycket dyrt, men jag tycker om att ha
något för mig sjelf.
— Huru! tänkte prinsessan; skulle jag verkligen ha blifvit
botad? Denna badort är den första som fins; vattnet har i vår
tid alldeles underbara krafter. Men jag reser inte bort, ty nu
blir här roligt; den der främlingen tycker jag särdeles mycket
om. Bara inte hans skägg växer, ty då reser han sin väg!
Om aftonen dansade kungadottern och skuggan i den stora
balsalongen. Hon var lätt, men främlingen var ännu lättare;
en sådan dansör hade hon aldrig haft. Hon sade honom från
hvilket land hon var, och han kände landet; han hade varit
der, men då var hon icke hemma. Han hade tittat in genom
fönstren både ofvan och nedan; han hade sett både det ena
och det andra, och så kunde han svara kungadottern och
göra anspelningar, så att hon blef helt förvånad. Han måste
vara den visaste man på hela jorden; hon fick en sådan aktning
för hans vetande, och då de sedan åter dansade med
hvarandra, blef hon förälskad i honom, och det kunde han
ganska väl märka, ty hon var färdig att se rakt igenom honom.
Så dansade de ännu en gång, och då var hon nära att säga
honom det; men hon var försigtig, hon tänkte på sitt land och
rike och på de många menniskor, öfver hvilka hon skulle
regera. — En vis man är han, sade hon till sig sjelf; det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
