Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 45. Skuggan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bra; och väl dansar han, det är också bra; men månne han
har grundliga kunskaper? Detta är lika vigtigt; han måste
examineras. Och så började hon så smått att fråga honom
något af det allra svåraste; hon skulle icke sjelf kunnat svara
derpå, och skuggan gjorde en helt underlig min.
— Det der kan ni inte svara på! sade kungadottern.
— Det hör till mina barnkunskaper, sade skuggan; jag tror
till och med, att min skugga der borta vid dörren kan svara
derpå.
— Er skugga! sade kungadottern. Det skulle vara högst
märkvärdigt.
— Ja, jag säger inte bestämdt, att hon kan, sade skuggan,
men jag skulle tro det, efter som hon nu i så många år följt mig
och hört på; jag skulle tro det. Men ers kunglig höghet torde
tillåta, att jag gör er uppmärksam på, att hon är så stolt öfver
att gå och gälla för en menniska, att hon, om hon skall vara
vid riktigt godt lynne — och det måste hon vara för att svara
väl — måste behandlas alldeles som en menniska.
— Det tycker jag inte illa om! sade kungadottern.
Och så gick hon till den lärde mannen borta vid dörren,
och hon talade med honom om sol och måne och om
menniskorna både utvändigt och invändigt, och han svarade så klokt
och väl.
— Hvad det måste vara för en man, som har en så vis
skugga! tänkte hon. Det skulle vara en ren välsignelse för
mitt folk och rike, om jag valde honom till min gemål. —
Jag gör det!
Och de voro snart öfver ens, både kungadottern och
skuggan; men ingen skulle få veta något derom, innan hon kommit
hem i sitt eget rike.
— Ingen, icke ens min skugga! sade främlingen, och dervid
hade han sina egna tankar.
Så voro de i landet, der kungadottern regerade, då hon var
hemma.
— Hör nu, min gode vän, sade skuggan till den lärde
mannen, nu har jag blifvit så lycklig och mäktig som någon kan
bli, och nu vill jag äfven göra något synnerligt för dig. Du
skall alltid bo hos mig på slottet, åka med mig i min kungliga
vagn och få två hundra tusen kronor om året; men då måste
du också låta kalla dig skugga af alla och en hvar; du får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
