Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 81. Soppa på en korfsticka - 2. Hvad den första lilla råttan hade sett och lärt på resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan förneka sin slägtskap. Jag höll mig till mitt slägte, jag
slöt mig till skogs- och åkerråttorna, som för öfrigt veta fasligt
litet, i synnerhet hvad traktamente angår, och det var ju derför
som jag reste utomlands. Att det vore tänkbart att koka soppa
på en korfsticka, var för dem en så utomordentlig tanke, att
den strax gjorde sin rund genom hela skogen, men att den
uppgiften kunde lösas, räknade de till omöjligheterna; minst tänkte
jag derför, att jag här, och det ännu samma natt, skulle blifva
invigd i tillagningen deraf. Det var midsommar; derför
doftade skogen så starkt, sade de; derför voro växterna så
aromatiska, sjöarna så klara och likväl så mörka med de hvita
svanarna på. I skogsbrynet, mellan tre, fyra hus, var upprest en
stång, hög som en stormast, och öfverst på denna hängde
kransar och band; det var majstången; flickor och gossar dansade
rundt omkring den och sjöngo dervid i kapp med
spelmannens fiol. Det gick muntert till vid solnedgången och i
månskenet, men jag deltog inte deruti; hvad skall väl en liten
 |
| Gerna låna, men inte behålla, sade jag. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
