Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 83. Något - 84. Den gamla ekens sista dröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag. Och nu har jag ju intet hus mera der nere på
strandbanken; men detta ger mig då ingen rättighet att komma in här.
Då öppnades himmelrikets port, och engeln förde in den
gamla gumman; hon tappade ett halmstrå utanför, ett af de
strån, som hade legat i hennes säng, hvilken hon antände för
att rädda de många, och det var nu förvandladt till rent guld,
men ett guld, som växte och slingade sig i de skönaste former.
— Se, detta förde den fattiga gumman med sig! sade
engeln. Hvad för nu du med dig? Ja, jag vet nog, att du
ingenting uträttat, inte ens gjort en tegelsten. Om du bara kunde gå
tillbaka igen och hemta åtminstone så mycket. Den dugde
visserligen inte, om du hade gjort den; men gjord med god
vilja, hade den dock alltid varit något. Men du kan inte gå
tillbaka, och jag kan inte göra någonting för dig.
Då bad den fattiga själen, gumman från strandkojan, för
honom: Hans bror har gjort och gifvit mig alla de stenar och
bitar, af hvilka jag bygde min usla koja; det var
ofantligt mycket för mig, arma stackare. Kunna nu inte alla de
der stenarna och bitarna få gälla som en tegelsten för
honom? Det är en nådens gerning; nu behöfver han den, och
här är ju nådens hem!
— Din bror, han, hvilken du kallade den ringaste, sade
engeln, han, hvars ärliga handtverk syntes dig det lägsta, gifver
dig sin himmelriksskärf. Du skall inte visas bort, du skall
få lof att stå här utanför och tänka öfver, försöka att hjelpa
upp dit lif der nere, men in kommer du inte, förr än du i
god gerning har uträttat — något!
— Det der kunde jag ha sagt bättre, tänkte kritikern; men
han sade det icke högt, och det var då redan något.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
