Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 88. Klockdjupet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enda barn i Odense stad; den rinner nedanför trädgårdarna,
från slussen till qvarnen fram under träbroarna. I ån växa
gula näckrosor, brunfjädrad vass och det svarta, sammetslika
kasdunet, så högt och så stort; gamla, remnade pilträd, vridna
och vrängda, hänga långt ut i vattnet på Munkemosesidan
och vid Blegemandens äng, men midt emot är det trädgård
vid trädgård, den ena icke lik den andra, än med vackra
blommor och lusthus, nätta och prydliga som små dockskåp, än
endast med kål, eller också synes alls ingen trädgård till,
ty de stora fläderbuskarna breda ut sig der och hänga långt
ut öfver det
rinnande
vattnet, som
här och der
är djupare,
än man kan
nå med åran.
Utanför det
gamla
Frökenklostret
är det
djupaste stället,
det kallas
Klockdjupet
(Klokkedybet),
och
der bor
åmannen; han
sofver om
dagen, när
solen skiner
genom vattnet, men kommor fram under stjernklara nätter
och vid månsken. Han är mycket gammal; mormor har hört
talas om honom af sin mormor, säger hon; han lefver ett
ensligt lif och har alls ingen att tala med, utom den stora,
gamla kyrkklockan. Förr i tiden hängde hon i kyrktornet,
men nu fins ej ett spår af hvarken tornet eller kyrkan, den
som kallades Sankt Albani.
 |
| Och der bor åmannen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
