Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 93. Anna Lisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina englaarmar kring min hals och sade »An-Lis!» Det lät
liksom en fiol! Ja, jag måste slå mig lös och se honom ännu en
gång.
Hon åkte med forvagn, hon gick till fots, hon kom till
det grefliga slottet; det var lika stort och lysande som
förr, trädgården utanför var som förr, men allt husfolket var
främmande för henne, och ingen enda af dem kände till Anna
Lisa. De visste icke hvad hon förr haft att betyda här; det
skulle nog grefvinnan säga dem, hennes egen son också. Hvad
hon längtade
efter honom!
Nu var
Anna Lisa här.
Länge fick hon
vänta, och
väntetid är lång.
Innan
herskapet satte sig
till bords, blef
hon inkallad
till grefvinnan
och mycket
vänligt
tilltalad. Sin söte
gosse skulle
hon få se efter
måltiden; då
blef hon
inkallad igen.
![]() |
Så der ja, nu är det bra! sade han. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>