Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 98. Gårdstuppen och väderflöjelstuppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade bestämdt gjort honom intressant för gurkan, om hon
vetat af det; men hon såg bara upp till gårdstuppen, och nu
var han inne på gården hos henne.
Planket hade blåst omkull, men blixt och åska hade
upphört.
— Hvad sägen I om det der hanegället? sade gårdstuppen
till hönor och kycklingar. »Det var något rått, elegansen
fattades.»
Och hönor och kycklingar gingo upp på ströhögen, tuppen
kom med ryttarsteg.
— Trädgårdsväxt! sade han till gurkan, och i detta enda
ord förnam hon hela hans vidsträckta bildning och glömde, att
han hackade i henne och åt
henne.
— Sälla död!
Och hönorna kommo, och
kycklingarna kommo, och när
den ena springer, så springer
den andra med, och de
kacklade och de pepo och de sågo
på tuppen; de voro stolta
öfver honom, han var af
samma art som de.
— Kukeliku! gol tuppen;
kycklingarna bli genast stora
höns, när jag säger det i
verldens hönsgård.
Och hönor och kycklingar kacklade och pepo bak efter.
Och tuppen förkunnade en stor nyhet.
 |
| Nu veten I det med. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
