Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 104. Tolf med posten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Den skall jag sköta och den skall jag vårda, så att den
blir stor till julafton, når från golf ända upp till tak och växer
med tända ljus, förgylda äplen och utklippningar. Glödpannan
värmer som en kakelugn; jag tager sagboken upp ur fickan
och läser högt, så att alla barnen i rummet blifva stilla,
men dockorna i trädet lefvande, och så att den lilla vaxengeln
öfverst uppe i trädet skakar glitterguldvingarna, flyger från
den gröna toppen och kysser små och stora inne i rummet,
ja, de fattiga barnen med, som stå utanför och sjunga julsången
om stjernan öfver Betlehem.
— Och nu kan vagnen köra igen, sade skildtvakten. Nu
ha vi dussinet fullt. Låt en ny resvagn köra fram!
— Låt först de tolf komma väl in! sade kaptenen, som hade
vakten. En i sänder! Passet behåller jag; det gäller en
månad för hvar; när den är förbi, skall jag skrifva på, huru hvar
och en uppfört sig. Var så god, herr Januari, var så god och
stig in!
Och så gick han in.
När ett år gått förbi, skall jag säga dig, hvad de tolf ha
medfört åt dig, mig och oss allesammans. Nu vet jag det
inte, och de veta det väl inte heller sjelfva — ty det är en
underlig tid vi lefva uti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
