Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 117. Bispen på Börglum och hans frände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det så. Den främmande riddaren är hennes son. Han räcker
henne handen, han tager henne i famn; och modern gråter,
det hade hon ej kunnat i åratal, men väl bita sig i läppen,
så att de varma bloddropparna sipprade fram.
Det är löffällningstid, det är strandningstid, hafvet rullar
vinfat i land till bispens källare och kök; der stekes öfver
lågan det på spettet uppsatta villebrådet; der uppe är det
lugnt inom hus, nu då vintern smäller till. Det förspörjes
nytt: Jens Glob till Thy har kommit tillbaka med sin moder;
Jens Glob tar ut stämning, han stämmer bispen inför andlig
rätt och landets lag och rätt. — Det skall just hjelpa honom
stort! säger bispen. Lägg du ned din rättegång, riddar Jens!
 |
| Hela tåget, bispen med klerker och svenner. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
