Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 126. Gömdt är icke glömdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126.
Gömdt är icke glömdt.
Der låg en gammal gård med gytjiga grafvar och vindbrygga;
denna var mera uppe än nere; icke alla gäster, som komma,
äro goda. Under takfoten funnos gluggar att skjuta igenom
och till att hälla kokande vatten, ja, smält bly ned öfver
fienden, i fall han kommit för nära inpå. Innanför var det högt
till bjelktaket, och det var bra för den myckna rök, som kom
från spiselelden, der de stora, sura vedkubbarna lågo. Der
hängde på väggen porträtt af harneskklädda män och stolta
fruar i tunga kläder; den stoltaste af dem alla gick lefvande
 |
| Nu löser jag dig, fru Mette Mogens! |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
