- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 2 /
448

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 132. Gufars bilderbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

du, der inne i bodarna sitta de gamla »svennerne»; de få inte
gifta sig, de handla med ingefära och peppar, dessa
»pebersvende».

Nordostvinden blåser genom gator och gränder, låter
dammet yra, rifver till och med af ett och annat halmtak. Kor
och grisar gå i gatdiket.

— Jag skall pressa och pina, säger Nordostvinden, susa
kring de der husen och kring Axels huus. Jag kan inte taga
miste! De kalla det Steileborg (Stegolborg) på Tyvsö.

Och gufar visade en tafla deraf, som han sjelf hade ritat.
På muren stod påle vid påle; på hvar och en satt en fången
sjöröfvares hufvud och visade tänderna.

— Det har verkligen händt,
sade gufar; det är värdt att
känna och godt att förstå.

illustration placeholder
På muren stod påle vid påle.


Bisp Absalon var i
badstugan och hörde då
genom den tunna väggen, att
ett fribytarskepp kom der
ute. Strax sprang han ur
badet och på sitt fartyg,
blåste i hornet och
besättningen kom; pilarna flögo
i röfvarnes rygg, de ville
derifrån, de rodde så raskt;
pilar fastnade i deras
händer, det var icke tid att draga dem ut. Bisp Absalon
fångade hvar lefvande en och högg hufvudet af dem; hvart enda
sattes upp på slottets ringmur. Nordostvinden blåste med
tjocka kinder, med elak anda i käften, som sjömannen säger.

— Här vill jag sträcka ut mig, sade vinden, här vill jag
lägga mig och se på hela skräpet.

Han hvilade i timmar, han blåste i dygn; åratal gingo.

*



Väktaren kom fram på slottets torn; han såg mot öster,
mot vester, mot söder och norr.

— Der har du det på taflan, sade gufar och visade det.
Du ser honom der, men hvad han såg skall jag säga dig.

Från Steileborgs mur är det öppet vatten ända ut till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free