Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 132. Gufars bilderbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men dansen går lätt i slottets sal, der är glans och prakt,
der är liflig musik, der dansa hofmän och fruar.
*
— Nu kommer Frederik IV:s tid!
Se de stolta skepp med segerflagg! Se det rullande haf!
Ja, det kan förtälja om stordåd, om Danmarks heder. Vi
erinra oss namn, den segersälle Sehested och Gyldenlöve.
Vi erinra oss Hvitfeldt, som för att rädda den danska flottan
sprängde sitt fartyg och flög mot himmeln med danebrogen.
Vi tänka på tiden och striden då och på hjelten, som sprang
från Norges fjäll till Danmarks värn: Peter Tordenskjold.
Från det härliga haf, från det svallande haf går hans namn
som ett tordön från kust till kust:
»Der slog et lyn igjennem pudderstövet,
en torden gjennem tidens hvisken löd;
en skrædderdreng sprang ned fra skrædderbordet,
fra Norges kyst löb ud en liden »snau».
Og vikingånden over nordens hav
flöi atter, ungdomskjæk og stålomgjordet.» [1]
Det kom en vindfläkt från Grönlands kust, en doft som från
Betlehems land; den förmälde om evangelii ljus genom Hans
Egede och hans maka.
Halfva bladet här har derför guldgrund; den andra halfvan,
som antyder sorgen, är askgrå med svarta stänk, som från
eldens gnistor, som från sjukdom och farsot.
I Kjöbenhavn rasar pesten. Gatorna äro tomma, portarna
stängda, rundt omkring är tecknadt med krita ett kors: der
inne är farsoten, men der korset är svart, äro alla döda.
Under natten bäras liken bort, utan klockors ljud; på gatan
tar man de halfdöda med; rustvagnarna skramla, de äro fylda
med lik. Men stygt ljuda ut från krogen berusades sång och
vilda skrik. Medelst drickande vilja de glömma den bittra nöd;
de vilja glömma och sluta — sluta! Allt får ju ett slut. Här
slutar bladet med annan nöd och pröfningstid för Kjöbenhavn.
Kung Frederik IV lefver ännu; hans hår har grånat under
årens lopp. Från fönstret på slottet skådar han ut i den
stormiga luften; det är sent på året.
I ett litet hus vid Vesterport leker en gosse med sin boll;
den flyger upp på vinden. Den lille tager en talgdank och
[1] Carl Ploug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0463.html
