Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmärkningar till första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehåller ett par drag från en gammal dansk folksaga, hvilken, sådan
den berättades mig som barn, icke anständigt kunde återgifvas.
Sedermera har denna min saga dramatiserats som barnkomedi: Die
prinzessinn von Marzipan und der schweinehirt von Zuckerland och
framstälts på scenen i Berlin. Berättelsen om Bohvetet grandar sig
på folktron, att ljungelden sveder bohvetet svart. Hed detta häfte
slutades andra bandet och tillegnades:
Johanne Louise Heiberg.
Man hörte sige: Der er ingen feer,
at eventyret kun var feens rige;
Du kom — og hvert et hjerte troer og seer,
at der er feer i det virkelige!
Denna första tillegnan gjordes fru Heiberg, icke blott derför att
hon redan då var den stora, firade konstnärinnan, utan som en af de få,
som tidigast yttrade sig vänligt och med tacksamt erkännande om dessa,
då ännu icke mycket uppmärksammade dikter; hennes välvilliga ord och
i synnerhet H. C. Örsteds ofta uttalade glädje öfver det humoristiska
i sagorna voro den första betydande uppmuntran.
År 1842 lemnades till Gæa sagan Flädermor, till hvilken fröet
ligger i den af Thiele berättade sägnen: »I fläderträdet bor ett väsen,
som kallas Flädermor eller Fläderqvinnan. Hon hämnas all skada, som
tillfogas trädet, och i Nyboder vet man att berätta, huruledes en man,
som högg omkull ett fläderträd, kort derefter plötsligt dog.» Flädermor
blef i sagan en dansk dryad, Minnet sjelft, och sålunda har hon
sedermera i sagolustspelet förts fram på scenen.
Samma år lemnades till Gersons och Kaalunds månadsskrift sagan
Klockan; denna, liksom nästan alla efterföljande sagor och berättelser,
är egen uppfinning; de lågo i tanken som ett frö, det behöfdes blott en
strömning, en solstråle, en malörtsdroppe, och de blefvo blomma.
Hvad som i sagan kunde uträttas, blef mig mer och mer klart;
kännedomen om egna krafter och dessas begränsning växte med åren.
Sagorna hade vunnit läsare, icke blott bara, utan äfven äldre; då nu
1845 en ny samling utkom, fick denna det korta namnet: Nye
eventyr; detta lilla häfte, hvari finnas:
Engeln,
Näktergalen,
Fästman och fästmö,
Den fula ankungen,
tillegnades skalden Carl Bagger »såsom en ringa tacksamhet för de
friska tankar och varma känslor, hans rika poetiska dikter skänkt mig».
Den första hälften af Den fula ankungen skrefs under några
dagars sommarvistelse på Gisselfeldt, och slutet sattes på papperet först
ett halft år derefter, hvaremot de tre andra framkommit såsom genom en
enda gjutning. Med denna samling börjar det stora erkännande sagorna
vunnit. Till Engeln har sedermera den berömde målaren Kaulbach
lemnat en vacker teckning, hvilken nu som kopparstick finnes rundt
omkring i verlden.
Om sommarn 1846, vid ett längre besök på Nysö, tillsammans med
Thorvaldsen, som gladde sig åt Fästman och fästmö och Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0615.html
