Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmärkningar till första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återgifvit, må räknas Elddonet, Lillklas och Storklas, Prinsessan
på ärten och Reskamraten. I Anakreons dikter finnes fabeln till
Den stygge gossen. Kejsarens nya kläder, som slutar häftet,
är af spanskt ursprung; för hela den roliga ideen hafva vi att tacka
prins don Manuel, född 1277, död 1847[1]. Alldeles egen uppfinning
äro Lilla Idas blommor, Tummelisa och Den lilla
sjöjungfrun[2]; dessa tre måste således räknas för mina tre första originalsagor.»
Den sista af dessa väckte någon uppmärksamhet och gaf mig
lust att härefter sjelf uppfinna; en sådan uppfunnen större saga,
Lyckans galoscher, utkom då 1838. Skalden Hostrup begagnade snart
derefter, sinnrikt, galoscherna i sin ypperliga studentkomedi: Gjenboerne.
Samma år vid jultiden följde första häftet till en ny samling, och deri:
Tusenskönan,
Den ståndaktige tennsoldaten,
hvilka begge två äro egen uppfinning;
De vilda svanarna
är deremot återgifven efter en dansk folksaga.
Andra häftet innehöll:
Paradisets lustgård,
Den flygande kofferten,
Storkarna.
Den första är en af de många sagor, jag som barn hörde berättas,
och som i synnerhet tilltalade mig, så att jag önskade henne längre;
verldens fyra vindar borde kunna berätta ännu mera, paradisets
lustgård visas ännu långt tydligare; nu försökte jag mig dermed. Den
flygande kofferten har sitt motiv från Tusen och en natt;
Storkarna grundar sig på folktron och de barnverser, som knyta sig till
storkarna.
Åren 1840 och 1841, efter resan till Grekland och Konstantinopel,
följde: En digters basar; ur denna blefvo Bronssvinet, Vänskapsförbundet
och En ros från Homeros’ graf upptagna i den tyska samlade
upplaga Eventyr, som V. Pedersen illustrerade; de sättas nu i den
danska upplagan på samma plats.
Tredje häftet af Eventyr, fortalte for börn utkom 1842,
innehållande:
Jon Blund,
Rosenalfen,
Svinvaktaren,
Bohvetet.
Den med namnet Jon Blund förenade föreställningen om ett väsen,
som genom sin ankomst gör de små sömniga, är det enda gifna. Grenom
sagan fick Jon Blund gestalt, i sagolustspelet fördes han personligen
fram på scenen, ooh nu på den senaste tiden har den unge bildhuggaren
Schierbeck i terra cotta framstält vår lille drömnisse. Ideen till
Rosenalfen är hemtad från en italiensk folkvisa; Svinvaktaren
[1] Samma idé är äfven begagnad af Cervantes i ett af hans mästerliga mellanspel,
entremeses, och öfversatt på tyska med titeln Das wundertheater.
[2] Den lilla sjöjungfruns historia skall sedan hafva blifvit dramatiserad
och framstäld på en af folkteatrarna i Wien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0614.html
