- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 2 /
617

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till andra delen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och liksom gamle Preben, i rummet bredvid det, der hans hustru står
lik, berättar om henne i ungdomsåren och om deras förlofning, så att
han blir ung och glad dervid, satt kompositören Hartmanns gamle
fader och berättade, då hans kärleksfulla hustru låg med lyckta ögon;
alla dessa minnen äro begagnade. Sjelfva historien blef för öfrigt första
gången tryckt på tyska, i en baiersk kalender, till hvilken jag uppmanats
att lemna ett bidrag. Dummerjöns är en dansk folksaga, fritt
återgifven; den står som en mig gifven historia temligen ensam bland alla
de senare af mig sjelf uppfunna. »Hon dugde inte» har sin egentliga
kärna från ett par ord, hvilka jag som liten hörde min moder säga. Då
jag en dag på gatan hade sett en gosse skynda sig ned till tvättstället
vid Odense å, der hans moder stod ute i vattnet och sköljde linne,
hörde jag en för sin stränghet bekant enkefru ropa från ett fönster och
banna gossen: »Skall du nu åter ned med bränvin åt mor din! Det är
fasligt! Fy, låt mig aldrig se, att du blir en sådan en som mor din!
Hon duger inte!» Jag kom hem och berättade hvad jag hade hört;
alla der sade: »Ja, tvätterskan super. Hon duger inte!» Endast min
moder tog henne i försvar. »Dömen inte så hårdt! sade hon; den
stackaren sliter och släpar, står i det kalla vattnet och får ofta på flere dagar
ingen varm mat; hon måste ha något att stå emot med; det är väl inte
det rätta, hon tager, men hon har inte bättre. Hon har gått igenom
mycket. Hederlig är hon! Sin lille gosse håller hon hel och ren.» Min
moders milda ord gjorde ett djupt intryck på mig, just som jag sjelf
med de andra var på väg att döma hårdt om tvätterskan. Många år
efteråt, då en annan liten händelse kom mig att tänka på, huru raskt
och hårdt menniskorna ofta döma, der mildheten kunde se saken
annorlunda, kommo hela denna händelse och min moders ord så lifligt i mina
tankar, att jag skref historien: »Hon dugde inte».

Då den tyska upplagan blef utsåld och en ny föranstaltad, tillökades
den med de förut nämda historierna ur En digters bazar och I
Sverrig
; vidare upptogos ur Folkekalender for Danmark de
tre: »Ärans törneväg» och historierna Judflickan, i hvilken en ungersk
sägen är återgifven, och Buteljhalsen, alla illustrerade af V.
Pedersen
; den sista saga, till hvilken han tecknade afbildningar, blef De vises
sten
, med hvilken vi sluta samlingen här, oaktadt den, liksom
Buteljhalsen, hör till de senare i sex häften utkomna Nye eventyr og
historier
.

Kjöbenhavn, juni 1862.

*



II.

Anmärkningar till andra delen

(eller de tre senare banden af originalet).

1874.

Efter V. Pedersens död gälde det att finna en liknande förmåga
att illustrera de senare utkomna Nye eventyr og historier. Bland
de många här hemma, som för sitt eget nöje med framgång försökt att,
tidigare än V. Pedersen, teckna afbildningar till dessa små dikter, var


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free