Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kläcka ut sina små ungar, men nu var hon
nästan ledsen vid att ligga, ty hon hade legat
så länge. Också hade hon ledsamt, ty hon
fick sällan besök af de andra ankorna, hvilka
tyckte det var långt roligare att simma
omkring i kanalerna än att sitta under en
ormbunke och sladdra med henne.
Ändtligen brakade det ena ägget efter det
andra. ”Pip, pip!” lät det. Äggegulorna
hade blifvit lefvande och stucko ut små
hufvuden genom skalet.
”Rapp, rapp!” sade hon, och så rappade
de sig så mycket de kunde. De tittade åt
alla sidor på de gröna bladen, och modern lät
dem se så mycket de ville, ty det gröna gör
godt åt ögonen.
”Hvad verlden ändå är stor!” ropade alla
ungarne, ty de hade nu litet mera utrymme
än då de låga inuti äggen.
”Tror ni detta är hela verlden?” sade modern.
”Åh nej! verlden sträcker sig ända
långt på andra sidan hagen, in i prestens
gårde. Men der har jag aldrig varit. — Ni är
väl här, allesammans? — Och vid denna fråga
reste hon sig upp. — ”Nej, jag har icke
alla! det största ägget ligger der ännu. Hur
länge skall det då tåla, innan det blir kläckt?
— Jag börjar ledsna vid alltihop.
Och så lade hon sig igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
