- Project Runeberg -  Adolf Hedin : väktaren och förgångsmannen : en politisk studie /
5

(1901) [MARC] Author: Valfrid Spångberg - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Inledning - 2. Den blifvande parlamentarikern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN BLIFVANDE PARLAMENTARIKERN.
5
-
Riksdagsprotokollen förvara talrika exempel på, att han
icke blott anknutit sina yttranden »till den talare, som
nyss satt sig» en gammal känd fint af talare, som
»icke tänkt begära ordet», men ändå kunna sin läxa ganska
väl utan byggt dem helt och hållet såsom bemötanden
af, hvad under debatten förekommit. Somliga af dessa
ganska ingående svarsanföranden, hvilka icke kunnat vara
förberedda i annan mening än att han gjort sig fullt
förtrogen med ämnet, utgöra t. o. m. sammanfattningar på
stående fot af hela debatten, en konst, som ställer den
omedelbara talaregåfvan på dess allra svåraste prof. Andra
äro bemötanden punkt för punkt. I synnerhet på senare
år synes han ha föredragit detta sätt, måhända icke så
mycket, därför att det är lättare och bekvämare, som
emedan det är värksammare. I formellt hänseende skilja
sig hans omedelbara anföranden icke från dem han haft
tid på sig att utarbeta i lugn och ro annat än så tillvida,
att de äro mindre sammanträngda. Men den konstnärliga
plastiken ha de icke ens i brådskan gått miste om.
2. Den blifvande parlamentarikern.
Om det icke vore hans egna ord, skulle man nog
ha
svårt att låta öfvertyga sig om, att tanken på en
parlamentarisk värksamhet varit Hedin lika främmande som att
han kunde komma att »utforska nordpolen», ända till dess
han hösten 1868 af August Sohlman uppmanades att
mottaga kandidaturen till den efter August Blanches död
lediga platsen på andra kammarens Stockholmsbänk. Man
tycker, att den tanken borde ha legat ganska nära till
hands för en person med hans läggning och hans
inträssen.
Den förra hade han kanske jämte det heta lynnet
ärft efter sin far, men icke de senare. Komminister Hedin
i Bo (Närike) inträsserade sig icke vidare för politik, ehuru
han 1844 å komministrarnas vägnar hade säte i
prästeståndet, där han väckte bestörtning genom sina skarpa
duster med den äljes allsmäktige ärkebiskop Wingård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 8 18:07:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedinvof/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free