Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mauki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ster hade en vante förfärdigad av en rockas skinn.
Första gången han försökte den på Mauki tog det
skinnet av honom från halsen till armhålan. Bunster
var alldeles förtjust. Han lät sin hustru smaka vanten
och använde den sedan grundligt på båtbesättningen.
Till och med premiärministern fick en gång en släng.
Han vågade inte annat än grina och låtsas ta det
som ett skämt.
Men Mauki var den som blev värst utsatt. Icke
en dag förgick utan en smekning av den där
vanten. Mauki kunde ligga och våndas i olidliga
smärtor natt efter natt, men han fortfor att tåligt vänta,
viss om att förr eller senare skulle det bli hans
tur. Och han visste vad det då skulle bli av. Det
hade han tusen gånger tänkt igenom i minsta
detalj .
En morgon steg Bunster upp i ett lynne som om
han velat klå upp hela mänskligheten. Han
började med Mauki och fortsatte sedan med hustrun
och båtbesättningen. Vid frukosten kallade han
kaffet för lank och slungade det heta innehållet i
koppen i Maukis ansikte. Vid tiotiden fick Bunster
frosskakningar och en halv timme senare låg han
i brinnande feber. Det var inte något vanligt anfall.
Hastigt nog övergick sjukdomen till konvulsioner.
Dagarna gingo, han blev svagare ocjh svagare av
krampen och kunde inte lämna sängen. Mauki
väntade och var på sin vakt och under tiden läktes
hans eget skinn. Han befallde båtbesättningen att
hala upp kuttern, skrubba den i botten och ge den
en grundlig överhalning. De trodde att
befallningen kom från Bunster och lydde. Men Bunster
Hedningen. 7
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
