Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 63 )
i^H|inr framutvSnda axeln större, än på den
från-vSitfa sillan ; hvilket gifver åt hela figuren en sned
ställning, likasom det förefallit oss, som skulle
Johannes, i händelse vi tänkte oss honom i upprätt
ställning, befinnas till gestalt för mycket stor, i
jämförelse till de begge andra lärjungarna. Vi bekänna
likväl, att vi. i detta fall, icke våga sätta full lit till
vårt ögas ofelbarhet, samt att vi med verkligt nöje
skulle se oss af någon mera konsterfaren öfvertygad
om vårt misstag. Vare härmed huru som helst, så
skall likväl ögat med nöje följa de behagliga
konturerna i Hr W.’s komposition. Vi skulle kunna säga,
att det lyckats honom, åt det hela gifva delta
uttryck af hvila, som är ett träffande drag i antikens
plastiska arbeten, och som så väl lämpar sig till
ämnet, om det ej tillika var något soin sade oss, att
denna hvila, soin Hr W. uttryckt, ej är lifvets hvila.
Sammanfatta vi nu de serskilde delarna af vår
kritik, så blir resultatet följande. Hr W. har, i
uppfattningen af sitt ämne betydligen afvikit ifrån
traditionen. Alan skulle kunna kalla lians tafla ett
försök till en förklaring öfver "Christi förklaring."
Detta bevisar blott, det konsten, att länka sitt
ämne, är den svåraste af alla. Genom grupperingens
enkelhet, en viss ledighet och elegans i teckningen
i förening med en harmoniskt sammansmältande
enhet i koloriten, har det lyckats Hr W. att, till en
början, försätta åskådaren i ett slags illusion, som
äfven kommit det mera vanda ögat att glömma, hvad
soin saknas. Hr W. har här med oss förfarit ej
olikt vältalaren, hvilken vet, att med ett rent och
välljudande språk, med en sorgfälligt vårdad
periodbyggnad, langa örat, midt under det att han
smeker tanken med solismer; och vi kunna ej
undertrycka den reflexion, alt detaljerna, liksom det bela
af kompositionen, synas förråda, det konstnärn
hellre valt, att, med en tillfällig effekt, behaga och
intaga mängden, ön att tillfredsställa den sanna
konstkännarens fordringar. Emellertid, och om vi än
icke fullt gilla arbetet, uppfylla vi en kär pligt, då
vi nu inför den förtjente konstnärn gå att lägga vår
enskilda gärd af aktning och erkänsla, till den, som
redan af det allmänna omdömet honom hemburits;
och belt visst lärer ibland dem, hvilka upprigtigt
älska konsten och värdera Hr W., icke blott för
hvad ban dr, men för hvad ban kunde vara, ingen
finnas, som med oss icke anser det såsom en
verklig förlust för den Svenska konsten, att de
sällsynta och rika anlag, hvarmed Hr W. blifvit begåfvad
af uaturen, ej fått tillfälle att utveckla sig i det land,
der, omgifven af en skön natur och af antikens
mönster, konstnärn ej blott i tanken, utan i sjelfva
verkligheten, har att söka och finna konstens mål —
Skönhet och Sanning.
Resa l Tyskland och Illyrien, af Jolin Russell.
Öfversättning efter tredje Engelska Upplagtn. Förra delen.
Upsala 1828. Sid. 397.
Ingen litteratur är så frugtbar på dessa
beskrifningar, som den Engelska. Skälet är ganska
naturligt, ty ingen nation reser så mycket. Mot en
Fransman eller Tysk, träffar man vanligen tjugu
Engelsmän i Schweitz och Italien. Nästan alla föra
dagbok, och göra gerna sina landsmän förtroende af
hvad dc sett och hört Mängden af dessa resean-
teckningar multnar naturligtvis i bokhandeln, och
bland dem, som hinna längre, är det ganska
sällsynt, att finna någon, som äger interesse för en
läsare utom England; ty författaren ser allt såsom
Engelsman, allt jemnfores med hvad i England kan
vara motsvarigt, och John Ball fägnar sig
innerligen, att ingenstädes finnes så goda värdshus, vägar,
hastar, kappridningar, fabriker, politika
diskussioner, m. m., som i hans fädernesland *). En tafla
af folkets charakter, seder, husliga lif,
umgänges-ton, litteratur, folknöjen, skådespel o. s. v. finner
man mera sällan hos en Engelsk rcse-beskrifvare,
än bos någon annan, ty dertill fordras, att ban
skulle känna språket och blanda sig i alla sällskaper,
hvartill en Engelsman sällan vill beqväma sig. Han
för i allmänhet på kontinenten samma lif, som på
sin ö, talar blott sitt modersmål, umgås med sina
landsmän, rider, ’jagar och promenerar med dem,
Och prisar o Id England, dess bcef-stekar och
klubbar. Om skön konst är icke fråga; ban äger sällan
sinne derför, oin icke såsom samlare af kuriositeter,
eller att ban på god tro köper en samling, som
sedan förvaras inom lås och nyckel i bans
kountry-house, der ingen fur se dem, utom några jagt-vänner.
Icke utan en viss fördom öppnade derför Rec.
närvarande bok, hvars rygte i England han trodde
möjligen härleda sig från några staika politiska
deklamationer, hvilka sällan förfela sin verkan. Han blef s&
mycket mer angenämt öfverraskad, att finna ett af
de mest opartiska, upplysta och interessanta arbeten
i denna väg, ban känner. De länder, till hvilkas
närmare bekuntskap förf. här inför läsaren, äro icke
af vidsträckt omfattning och tyckas till det mesta
böra vara kända. Han beskrifver i denna del endast
Bhen-trakterna, en del al" Sachsen och Hannover.
Men hans åsigter äro så rigtiga och till en del så nya,
hans anmärkningar så träffande, hans stil så liflig
och underhållande, att till och med en inföding af
de trakter, han beskrifver, icke skall läsa honom
utan nöje. Den åter, som icke sett dem, kan i
allmänhet tro förf. på hans ord. Öfver det politiska
tillståndet lemnar han en någon gång skarp, men
fördomsfri ocli sann teckning. Rec. vill endast
anmärka, att ban stundom nämner "Tyskland" då han
borde nämna den stat specielt, hvarom han talar.
Den uppmärksamme läsaren finner sjelf, hvar han
bör göra denna rättelse. Då förf. t. ex. talar om
kriminal-justicen i Sachsen, inbegriper ban hela
Tyskland i samma kategori, men "det förhåller sig
dermed olika i Sachsen och Bäyern, Bäyern och
Preussen, o. s. v. De, som äro älskare af
kontroller vid representant-val och mängden af intermediära
makters användande, skola med nöje lära känna
valsättet i Osnabryck. "Magistraten väljer sexton
borgare, dessa sexton välja fyra, två af dessa fyra
välja tolf, dessa tolf välja tre, af hvilka tre
Magistraten väljer en, som är den rätta representanten."
Således är representanten väld af de tre, som
representera de tolf, som representera de tre, som
representera de fyra, som representera de sexton, som
representera Magistraten , som representerar sig sjelf.
Det vore synd att säga, det der i landet icke funnes
representation. — Målningen af de Tyska universi-
*) Läsaren inser làlt, att här endast ir frSga om de
Engelska resande p£ kontinenten- I underrättelsen
om a ||ägina oeh mera obesökta orter äro
Engelsmännen vanligen de första, ofta de b»ita oeh enda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
