Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 22. 1828.
STOCKHOLM.
den 13 Sem.
Tryckt
hos
Johan Hörberg.
Utdelas
hoo
Nosman & Engström.
u,
Svenska Litteraturen utomlands.
ndcr denna titel ämna vi tid efter annnn
sammanföra underättelser om öfversättningar från
Sven-sia litteratörers arheten på främmande språk, och
dervid foga utländska granskares omdömen. En
redovisning i detta afseende hör för den bildade
allmänheten varn icke blott artig, utan äfven gagnande.
Men, i anseende till svårigheterna vid den litterära
förbindelsen mellan Sverge och andra länder, kunna
vi ej utlasta oss till en viss kronologisk följd i
framställningen, utan måste rätta expositionen efter de
möjliga tillgångarne till kännedom i ämnet. Vi ha
också trott, ntt början tjenligast bort ske med den
närvarande litteraturen; hvarföre vi erna gå från
vår tid, så mycket som möjligt successift, tillbaka
till äldre dagar. Till introduktion lämpa sig då
bäst notiser om den skald, hvilken af flera skäl
måhända kunde betraktas såsom närvarande tids
sån-garkung i vårt land, och om det skaldestycke,
hvilket, mer än något föregående, gjort det Svenska
namnet kändt utomlands.
Detta års Februari-häfte af den rygtbara Engelska
tidskriften B lack woods Edinburgh AJ aga zine öppnas
med en utförlig afhandling öfver Frithiof. Foreign
Quarterly Review hade förut anmält Skaldestycket,
inen dess omdöme ha vi ej haft tillfälle att inhemta.
Emellertid Ȋger Edinb. Mag., "ott om ock For. Qv.
Rev. ej hade annat anspråk på den läsande
allmänhetens erkänsla och bevågenhet, skulle den vinna ett
sådant derigenom, att den med ett högt, ehuru på
inlet vis öfverdrifvet låfbrr|, vändt
uppmärksamheten på det sköna Svenska poemet Frithiof." Vi
skola vidare följa Rec. i Block woods tidskrift.
Sedan han nämnt några ord om den
garamal-Nordiska skaldekonsten, samt med en stolt känsla
gjort gällande sina landsmäns anspråk på Nordisk
härkomst, och på frändskap med Skandiens invånare,
med hvilka "de äro genom mer än ett band förenade,"
ingår han i analys af detta poem från en skald,
"hvilken är dyrkad i Sverge, och snart i Tyskland skall
uppstiga till samma rygtbarhet." "Denna
komposition, yttrar han, har en stor och hög charakter.
Den innesluter en rune-medalj, så ytterst väl och
charakteristiskt infattad, att det må vara tillåtet
fråga, om det vandaste öga kan upptäcka
amalgama-tionen. Det smäktande behaget af modern
skaldekonst vinner af föreningen en underbar och
öfver-mensklig styrka, — en sådan, som genomgår
hjelte-själar, när de tömt de odödligas mjödhorn." "Det
är en frisk Nordanflagt öfver den tindrande vågeo:
allt är rörlighet och lif, friskhet och inspiration."
Rec. dömmer af Fru Helvigs Tyska öfversättning,
hvilken, ehuru verkligen poetisk, dock, genom sin
nästan veka och sentimentala hållning, har icke allt
af den äkta Nordiska kraften och af den kärnfulla
gammaldagstnn, hvilken på de flesta ställen i
Frithiof ger beskrifningen en så eget intressant färg.
Hvad skulle ban då sagt, om han kunnat läsa
Frithiof på Svenska? Han anser "Frithiofs lycka" för
skaldens mästerverk. För att göra andan af denna
sång fattlig för sina Engelska läsare, liknar ban den
vid utgjutelsen af Juliets (förmodligen Shakspeares)
kärleksfulla känsla. Han säger derom, alt den är
"en bländande och glödande förening af allt hvad
natur och inbillning kunna skapa, för Btt uttrycka
hela längtan, oron ock hänryckningen i en
ungdomlig kärlek." — "Frithiof på hafvet är en of de mest
charakteristiska af de vexlande toner, hvilka, i rik
mångfald af ämne, versmått och passion, äro
sammanförda, för att bilda detta epos af sprittande lif
och lust. Kanske har aldrig en lifligare tafla varit
tecknad af sjöfara och hjeltemod."
Som Edinburgh Magazine är i vårt land mycket
sällsynt, lära våra läsare icke misstycka, om vi här
lemna några prof på de ställen, hvilka Rec.
återgifvit på Engelska, ocb, så vidt vi derom kunna
döra-ma, lika troget som vackert; helst om man tar i
betraktande, att ban öfversatt efter en öfversättning:
Ur andra sången följande:
"First enter’d Helga f Helge J > wi th his Irow of gloom
And pale cheek ß ominous of vietim’s dooms
Through the dread mystie circle pleased to rovei
And ijuit with blood-stain’d hands the sacrißctal grove.
Next Half Jan came 3 a slender fair-hair’d bay,
bVhose glittering sword hung like an idle toy .•
Sueh sofiness o’er his lovely fcatures ptay’d,
He seenid, in hcroJs g arb, a spor tive maid.
Last Frithiof came — his blue vest )loating free,
By a fidl head the tallest of the thrre ;
He stood between them, fust like full-grown Day
"Twixt rosy Morning placed and Twilight grey.
Vidare ur den gamle Kungens förmaning, "hvars
korta orakelspråk, säger han, gör en öfversättning
omöjlig, åtminstone på Engelska; ty med en rad
uttryckes vanligtvis hvad som i vårt vidtsväfvande
tungomål fdiffuse idiomJ fordrar en bel vers" *):
Boast not of Day, till Night lias made il thine,
Nor untricd c öunsett nor untasted wine i
Youth’s easy faith to all an ear witt lend,
B ut bott le proves the sword — and need the friend."
Ur "Frithiofs frestelse" följande: ")
"Spring returnSj the birds are twitlering
Green leaves glitter in the sun,
•) Rec. har här betydligt misstagit tig. Engelskan Sr.
både genom ordbildning, den obestämda tonvigten ock
dca orden» sammandragning, hvilken den tillåter,
långt mer» koncis, än Svenskan, och, framftir andra.
Tyskan, hvarifrån han Öfversatt.
**) Öfver», har a:ne rader der författaren har en. Vi
anse den ßrre ha rätt i denna ändring; ty 1 originalet
<Ula* sig ovillkorligt strofen i d*1"-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
